Vi var på återbesök till Stömsholm i torsdags. Det gick bra. Känner mig lite glad eftersom jag kunde se att det går framåt. Dorado är ännu halt på höger bak, men det är bättre än att vara halt på båda bak :)

Jag fick longera i alla tre gångarterna i båda varven. Det gick bra trots att Dorado var en aning överladdad. Det var en fröjd att få rida i ridhuset och få trava runt. Känns som att jag knappt kommer ihåg när jag travade sist. Dorado visade hur man gör när man tappar framdelen och drattar på näsan. Det var lite tur att han gjorde det för jag hade ju glömt att berätta att det händer rätt ofta.

De sprutade båda haserna på honom igen och vi har återbesök om tre veckor igen, den 17 juni. Hoppas han är helt bra tills dess. Om han inte är det så blir jag galen.

Vi har i alla fall fått en ny plan med oss hem. Den säger att jag tre gånger per vecka ska tömköra. 10 minuter i skritt och 20 minuter i trav. Florian visade mig lite övningar. Det var kul att få stå på sidan om och titta på min häst. Han är otroligt fin, precis som farbror veterinären säger. Snäll, snäll, fin, fin :)

Jag ska rida i skritt i skogen i 60 minuter två gånger per vecka och en gång per vecka får jag rida dressyr! Det passet ska vara 35 minuter. Gillar att det är exakta tidsangivelser ;)

Nu står Dorado på boxvila, han är inne på sin andra dag. I morgon är sista dagen. Det är tur, annars missar han när de andra får gå ut på bete. Suck, jag hatar verkligen betessäsongen. Är livrädd varje gång. Vill bara att den ska vara över så jag ännu en gång kan styra över hur mycket mat han får.

I morgon är första tömkörningsdagen. Ska bli kul, jag har köpt nya tömmar. Även skönt för Dorado att äntligen få göra någonting. Att bara stå inne och glo kan inte vara så kul. Då har han i alla fall fått röra på sig innan jag åker till jobbet. Då kanske hans dag blir lite kuligare. Efter ett väl utfört gympapass så kan han med gott samvete utöva sin favoritgren...siesta. Det har han haft hela dagen. Varje gång jag klivit in i stallet idag så han han klivit upp. Jäkla häst till att sova.

Gårdagens regn...

...kändes idag som bortblåst. Solen har värmt härligt här på Talvsta gård. Gick ut tidigt och fodrade i morse och det var tur eftersom Diesel bestämt sig för att ta sitt pick och pack och flytta över till grannens hage i stället. Som jag fick leta, hittade inte hästen någonstans. Till slut hittade jag ett stort hål i staketet. Då förstod jag på en gång att grannen fått oväntat besök. Men snabba som de är så hann jag inte ens fundera på vart hästen kunde vara så fick jag veta att han fått trampa hem igen och förmodligen stod i andra änden av hagen. Mycket riktigt. När jag äntligen kommer tillbaka dit där jag lämnade en smått upprörd Bailando, så står han där, lilla Diesel. Han ser såååå ångerfull ut...inte det minsta.

Kollar igenom hästen ordentligt och konstaterar att han är hel. Puh. Efter att jag kollat på hur förstört staketet var så trodde jag att hästen skulle tappat minst två av sina fyra ben.

Jag stängde av strömmen och gick snällt tillbaka längst bort i hagen för att laga staketet. Det tog ett tag. Gjorde stallet klart och trampade sedan in för att käka frukost. Eller jag gick inte in, eftersom klockan hunnit ticka iväg så värmde solen ordentligt så jag bestämde mig för att äta min frukost ute. Helt underbart! Var vrålhungrig. Jag bara satt där och lyssnade på fåglarna samtidigt som jag njöt av mig sista riktiga dag på landet. I morgon kväll sitter jag i min lägenhet igen. Buuuuhuuuu. Vill inte. Det är tur att det snart är juli och dax för en tripp till de norra delarna av landet.

Jag käkade klart och åkte sedan iväg till Erikslund för att kolla lite på Hööks. Åkte vidare till Glada hästen. Köpte ett par lädertömmar och ett spanskt pannband. Tog Granngården också på vägen tillbaka. Köpte en flaska Foxfire pälsglans. Man kan aldrig ha för mycket pälsglans.

Oj, herre jisses vad de här blommorna luktar mumma!

Oj, oj, oj det är redan lördag och jag har inte lyckats skriva ett enda blogginlägg. Helt otroligt vad tiden rusar fram här ute på landet. Jag förstår inte hur alla ni som bor så här underbart till ens har tid eller lust att blogga. Ja, det skulle ju vara för att göra alla oss andra lite smått avundsjuka på er tillvaro. Och vid närmare eftertanke så är det nog just därför ni bloggar, för att berätta om ert underbara liv bland hästarna på landet :)

Det är andra gången jag bor ute på gården när Ulrika och Anders är på semester. Jag börjar nu att inse att jag önskar att de åker bort oftare. Inte bara för att jag får låna huset och slippa min alkisgranne. Nä, men för att jag får känna mig som hemma. Det är lite smålångt överallt och man vill helst bara vara hemma och lulla på. Fixa och ordna. Plocka lite i trädgården, plocka lite mynta och brygga färskt myntate. Kan gå ut i stallet när jag vill och jag kan rida när jag vill. Att gå ut och natta hästarna på kvällen är en lyx för att inte tala om att vara den som väcker dem varje morgon. Jag sover ungefär fem timmar, vaknar pigg och utvilad. Det förklarar hur dåligt jag sover i lägenheten. Vaknar aldrig utvilad. Inte hur mycket jag än sover. Vaknar gör jag, men jag är aldrig pigg. Jag hinner rida innan jag börjar jobba, jag mockar och har konstaterat att det går ganska fort att fixa iordning stallet. Det är skönt att komma hem på eftermiddagen när allting är ordnat. Jag tror nog, vid närmare eftertanke, att det allra bästa med landet är att man kan gå runt och lukta lite häst hela tiden utan att man direkt bryr sig. Att ta en kvällsdusch får en helt ny innebörd.

Första dagen, när jag parkerade bilen under carporten så kom Krokis (katten) och sprang fram till mig. Han visste att nu är det bara han och jag. Det glada livet med andra ord. Han får säkert göra en hel massa saker med mig som han inte får göra annars. Jag har fått en sängkompis så jag behöver inte känna mig ensam trots att Nemo är på kollo i norrland. Jag plockade fästingar från Krokis i går. Små rackare, supersvåra att få loss. Varje dag har det varit en eller två att ta bort, igår kändes det som att det var tio stycken!

Det är så mycket att berätta så jag kommer inte komma ihåg hälften. Ska försöka backa bandet. I torsdags var jag med mina elever till Riksdagen och Gröna Lund. Det var fantastiskt roligt. Trodde aldrig att jag skulle tycka att ett besök på Riksdagen skulle vara så intressant. Fantastiska byggnader som skapar en helhet. Den dagens bästa kommentar var när klassen delades upp i två grupper. Den ena gruppen var på väg in i hissen och jag såg att de var utan lärare så jag skyndade mig dit för att inte sinka tempot. Farbrorn som skulle guida runt oss föste in mig i hissen och kliver sedan ut och ropar:

- Vi behöver en lärare här! Den här gruppen har ingen lärare!

Jag försökte på alla vis att överrösta mannen och förklara att det är jag som är läraren. När poletten ramlade för honom så blev det först tyst medan han iakttog mig sedan sa han bara:

- Hahaha, jaha, det var du ja, jamen dåså. Det borde du ju ta som en komplimang.

Jag vet inte det men jag kände att det var läge att inte säga någonting. Eleverna skrattade dock gott ;) men den bjuder jag på.

Det var otroligt roligt att besöka Gröna Lund. Har aldrig varit där förut. Jag åkte så många karuseller att det till slut kändes som att jag skulle lyfta från marken helt av mig själv. Hela turen ut till Grönan slutade med att vi samlade ihop klassen och sprang som idioter till centralen. Vi kom dit med fyra minuters marginal. Sedan den dagens löpträning så har jag känt ischiasen komma, lite så där gnagande. Inte pang på en gång, men lite då och då. När jag skulle upp och fodra nu på morgonen så var det jävligt, riktigt jävligt. Det var tur att jag skulle ut till stallet annars hade jag inte kommit igång på hela dagen. Nu är jag "up and running" och jag känner knappt någonting. Ska åka in till stan och hämta mina värktabletter ifall det blir värre framåt kvällen.

Igår red jag Flisan. Har ridit henne flera gånger den här veckan men just igår kändes det så bra. Tror att vi hittat varandra nu. Allting börjar ramla på plats. Önskade att någon varit där och kunnat ta lite bilder. Det hade varit kul att ha. Inte bara för att jag sitter på en brun häst (vilket inte har hänt alltför många gånger i mitt liv. Det händer faktiskt så sällan att folk tycker det ser konstigt ut att se mig på en brun häst.) Jag gjorde mitt första byte på jag vet inte hur många år. Önskar att jag kunde få rida så varje dag. Saknar Casper ibland. Byten i vartannat, galoppiruetter, passage och piaff. Allt det där känns som ett helt annat liv.

Dorado och jag var på återbesök till kliniken igår. Men det får bli ett nytt inlägg om det :)

Ha det gott mina vänner!

Så jag har just lagat tre olika maträtter och ätit från alla tre. Gjorde en supersmarrig rotfruktssoppa. Smakade på den och konstaterade efter att jag ätit halva att jag inte var sugen på det längre. Fixade då pasta i tomatsås som jag rörde ihop med stekt zuccini, aubergine, gul paprika, lök och cornichons. Det var också supergott. Men tyvärr inte vad jag var sugen på. Avslutade med falafel och pommes :) Nu känns det bättre. Är väldigt nöjd men framför allt mätt i magen. Hade kunnat tänka mig en banana pancake med glass som efterrätt men jag orkar inte äta en bit till. Har dessutom ätit upp bananerna till frukost. Men vem vet, det kanske blir ett nattsnacks ;) Tur att jag måste tömköra idag. Röra på mig...kan nog behövas.

Nu ska jag åka iväg till stallet. Ulrika skulle visa mig hur deras nya tv funkar :) Eftersom jag flyttar ut dit i morgon så behöver jag veta det viktigaste. Bodde där förra året också när de var utomlands. Det var precis hur lyxigt som helst. Kan gå ut till stallet precis när man känner för det. Hinner dessutom mocka och rida på morgonen innan jag börjar jobba. Japp, du läste rätt. Rida. Inte på min egen ponny dock, nej jag tar hand om Ulrikas Flisan. Frågade snällt om jag inte kunde få rida henne lite eftersom jag håller på att gå i taket på att skritta. Och det fick jag. Det kommer att bli en toppenvecka.

Nu har jag, efter snart ett halvårs målande, äntligen målat klart min gungstol. Den blev superfin. Eller helt klar är den inte. Har de svarta detaljerna kvar. Men det tar jag någon annan gång. Är klar med det tråkiga målandet. Att måla vitt och vitt lager efter lager är inte kul alls. Men nu när jag tittar på den så njuter jag av hur fin den blev. Är glad. Tar bilder på den när jag är klar med alltihopa, då kommer ni också tycka att den blev fin ;)

Jag fick färg över så jag har sprungit runt i lägenheten i snart en timme och målat vitt lite här och lite där. Skitsnyggt! Har en list i köket som är (var) någon ful träfärg. Har irriterat mig på det i 2,5 år men nu har jag åtgärdat det ;) Hur snyggt som helst. Behöver dock måla allt ett varv till, så nu när jag trodde jag var klar med målningen så skapade jag mig just ännu mer arbete. Tänkte inte så mycket på det just i den stunden då jag målade alltihopa. Verkade som en bra idé just då. Nu tänker jag desto mer på det...

Kajorna har hackat på balkongtaket sedan två. Fem vaknade alkisen och hostade typ upp lungorna. Klockan sex hoppade och stampade jag i golvet samtidigt som jag skrek fula ord. Han försökte hosta tystare. Ska fan ringa pappa, han får komma och skjuta fågeljävlarna. Jag håller på att flippa i det här jävla psykboendet!

Äntligen börjar jag se skillnad. Trodde aldrig att denna dag skulle komma. Tömkörde Dorado idag. Han lyfte fint på alla fyra fötterna och hade ett rejält övertramp. Det lyfte min dag. Jag fick trampa på i ett rasande tempo trots att jag hade träningsvärk så jag bara ville sjunka genom jorden. Såg två ormar efter vägen i skogen. Huuu, gillar verkligen inte ormar. Tyvärr finns det gott om dem i Dingis. Den ena var dock stendöd men jag hoppade högt i alla fall när jag såg den.