Oj, oj, oj dagarna bara rusar fram. Idag har vi haft föräldramöte på jobbet. Jag körde en Gunde när jag var ute i stallet. Jag slog ett rekord när jag fixade stallet på 17 minuter. Känner mig nöjd, väldigt nöjd. Har aldrig i hela mitt liv lyckats fixa stallet under en timme. Men med kniven mot strupen så klarar man saker man aldrig trodde var möjliga.

Igår släppte vi ihop alla hästarna i samma hage. Dorado har gått ensam under en längre tid eftersom han varit halt. Han är nu tillbaka inne med de andra och kom direkt på kant med lilla Diesel. Han har tuffat till sig när Dorado varit borta från flocken och det verkar inte som att Dorado rår på honom längre. Jag hoppas innerligt att det kommer att ge sig, snabbt. Vill inte att han ska hålla på att leva om i hagen så att han blir halt igen.

Idag var det dax för personalmöte på jobbet. Var tvungen att hinna ut till stallet för att mocka, blanda mat och hämta in Dorado och Tindra inom loppet av 60 minuter. Restiden ut till stallet och tillbaka är vanligtvis 30 minuter, idag åkte jag ut dit i rusningstrafik så det tog mig nästan 25 minuter bara att komma ut till stallet. Skyndade mig allt jag orkade och var helt slut när jag väl satte mig i bilen för att åka tillbaka till jobbet. Stora delar av mötet satt jag och tänkte på att jag doftade stall och drömde mig bort. Drömde att jag var ute och red. Galopperade längs en bred stig och hoppade naturhinder med lilla Dorado. Det var en underbar dröm.

Tog ut Dorado på en uteritt i morse. Vi skrittade vägen genom skogen och svängde av mot ängarna i Hjölmesta. Det var kalla vindar som ven runt oss. Hade tagit på Dorado det röda skrittäcket. Det kändes inte som att det hjälpte så mycket eftersom det är i fleece. Vinden gick rakt genom. Jag lät honom sträcka ut i galopp längs ena långsidan på ängen. Han var så lycklig! Riktigt kände hästen arbeta under mig och han frustade av glädje. Tog in honom i trav och vi travade resten av biten. Vi skrittade hem. Stretchade och släppte sedan ut honom i hagen. Han tuggade i sig de paradisäpplen som ramlat från äppelträdet i hagen bredvid. Han verkade så nöjd med tillvaron.

När jag var i stallet ringde mamma. Min mamma är den bästa mamma man kan tänka sig. Hon har alltid varit den som ordnar allting runt ikring mina hästar. När jag tävlade så ordnade mamma alltid allt, jag tog bara hand om hästen. Hon hjälpte till på alla helgjourer och var alltid med på läktaren när jag red mina träningar. Nu måste jag försöka fixa allt själv. Det bästa med mamma är att hon fortfarande, trots att hon bor 100 mil från mig försöker att hjälpa till på bästa sätt. När hon ringde idag så höll hon på att titta på vintertäcken till Dorado. Dorado är så väldigt frusen av sig. Hon hade hittat ett Amigo med hals och 300 grams fyllning. Hon hade tänkt beställa det täcket till min älskade Dorado. Blir man inte bara alldeles underbart glad då? Att mamma vill köpa något till min vän. Det är bara min mamma som kan göra mig så glad. Hon vet alltid precis vad jag skulle vilja ha, utan att ens egentligen fråga mig.

Nu är det redan lördag igen. Den här veckan har bara susat förbi. Nemo ligger ännu och sover, tänkte att vi skulle ta en morgonpromenad men han verkar inte så pigg på det så jag bloggar lite medan jag väntar.

Jag har inte ridit på två dagar, har låtit Dorado vila och hittat på lite andra saker som att fika på Ikea och fylla på kylskåpet med mat. Det är ofta så att kvällarna inte riktigt räcker till. Kommer ofta hem sent från jobbet och när jag väl är klar med stallet så är det nästan läggdax. Nu i helgen kommer jag att ägna mig åt att städa, tvätta, gå på stan, åka till storasyster för att käka middag och så tänker jag rida förstås.

När jag kom ut igår var jag sen. Slutade sent och åkte förbi Milla för att hämta Nemo. Alla hästar var inne utom Dorado. Han syntes inte till. Jag mockade och skyndade mig sedan ut för att hämta honom. Han var längst bort i hagen, tror han var och kollade ifall grannens hästar var ute. När jag ropade på honom så gnäggade han och kom springandes genom skogen. Hörde hela vägen hur han snubblade fram över stock och sten. Stod där och höll tummarna för att han skulle komma fram helskinnad. Dorado brukar aldrig springa till grinden och han gnäggar nästan aldrig heller så han måste känt sig en aning övergiven. Det högg till i hjärtat på en blödig matte. När jag flyttade till det här stallet så sas det att man får ta in hästen själv på eftermiddagen men att man lämnar aldrig någon häst ensam ute. Jag har följt detta. Jag skulle aldrig komma på tanken att lämna en häst ute när resten av flocken går in. Dorado kan vara ute själv, han varken springer eller skriker. Han bara står där och väntar. Trots att han gör det så tycker inte jag att han ska måsta göra det. Han går inte i samma hage som de andra så det är enkelt att lämna honom. Han får aldrig komma in om inte jag är där. Det tycker jag är tasktigt. Jag brukar ibland tänka på de andra hästarna och fundera på hur de skulle reagera om de lämnades ensamma kvar när alla de andra går in. Blir då stolt över Dorado samtidigt som jag känner att han förtjänar att bli behandlad precis som alla de andra.

Varje dag när jag tar ut Dorado så är jag orolig för att han ska vara halt. Jag tittar och känner efter så intensivt att jag nästan skapar en hälta som inte finns. Det är som att jag inte riktigt vågar lita på att han kommer att klara sig. Att han kommer att hållas frisk.

Jag hade ut honom på töm igår. Hade dragit fram ett antal bommar som jag lät honom kliva över. Det var svårt för honom. Han snubblade, klev rakt på och sparkade undan bommarna. Blir så otroligt deprimerad över att han inte verkar ha de minsta koll på avstånd eller att kunna förstå att han måste lyfta ordentlig för att inte träffa bommarna. Jag lät honom trampa på. Lade ut en galoppbom på ena volten. Lade även ut cavaletti med tre bommar längs ena långsidan. Drev på honom ordentligt och smackade på för att få honom att reagera. Det gjorde honom otroligt överilad och bommarna bara flög. Han frustade och kastade sig över alla bommarna. När jag plötsligt blev förbannad, tog in honom och visade hårdhandskarna så samlade han sig och slutade vara som ett fjuster. Han lyssnade ordentligt och mitt vad det var så kunde han gå över bommarna helt utan problem. Superkul.

Intalade mig själv att han skulle vara halt idag eftersom jag pressade honom så mycket igår så jag vågade inte rida. Tog ut honom på töm idag igen. Han såg fin ut. Tränade lite ökningar och han höll sig på mattan. Lät honom även galoppera lite. Han vågade sträcka ut bakbenen ordentligt. Kändes skönt.

Var ut tidigt till stallet idag, hör inte till vanligheterna. Huvudvärken dunkade och jag var färdig tidigt. Bestämde mig för att ta en cykeltur till en kollega. Där plockade jag äpplen, päron och plommon. Härligt med färsk frukt hemma. Tuggar nu på ett saftigt och helt underbart päron samtidigt som jag bloggar och kollar på Idol. Nu ska jag hoppa in i duschen, det är skolfoto i morgon. Ogillar skolfoto.

Hängde på dörren till valstugan i går. Var först in och lade min röda röst, som jag gör varje gång. Inte hjälpte det och nu känns det inte lika roligt att det var val igår. Det är aldrig roligt att vara på det förlorande laget.

Åkte iväg till stallet och tog ut Dorado på töm innan Championatet ute på Strömsholm skulle börja. Dorado var sååå fin. Jag själv blev helt slut, sprang som en galning på ridbanan. Lät honom öka längs långsidorna och det tyckte han var superskoj.

Om Championatet inklusive fantastiska bilder kan ni kolla på stuteri Colinas blogg. Länk finns till höger. Jag är mest nöjd över den lina som jag köpte. Den var såklart i de spanska färgerna. Jag har länge letat efter just en sådan. Nu känns det så kul att ha den i sin ägo :D

Dorado talade ett tydligt språk till mig i morse. Han var inte alls sugen på att rida, han var inte särskilt sugen på att gå ut över huvudtaget. När vi väl gjort oss iordning så trampade han snällt på. Jag styrde kosan mot skogen och vi tog en runda efter stigen, över ängarna och grusvägen hem. Jag konstaterade att Dorado inte är någon häst som man ska rida ut med. Han snubblade hela vägen. Dorado ska bara ridas på ridbana eller i ridhus. Han verkar inte fixa något annat underlag. Det är så deperimerande.

Gjorde klart stallet och skyndade mig sedan iväg till Strömsholm. Har idag firat lilla julafton. PRE Championatets första dag. I morgon är det ridprovet, superspännande. Svängde förbi stallet när jag åkte hemåt. Tog in Dorado eftersom regnet det bara öste ner.

Det är så kul att rida!

Och det är så kul att ta bilder med min nya telefon :)

Moa skramlar med grejorna, superspännande. Hoppas det blir mat.

Kom till stallet igår. Dorado hade varit ute och solat hela dagen. Det syntes för han var helt brun :D 

Nemo leker med bollen. Den är så kul för det ramlar godis ur den.