Eftersom det var en viss häst i min ägo som råkade äta upp mina jordgubbsplantor och smultronplantor förra året så fick jag detta år köpa mig nya. De gav nästan inga bär det året i alla fall så det var lika bra att han hjälpte till med trädgårdsskötseln. Nu är de nya kompisarna på plats och jag hoppas på att trädgårdsmästaren har tagit semester...på livstid.

Har haft en del viktproblem med Libero även denna vår. Han har gått stadigt neråt. Nollat på alla maskprover. Har ställt av honom och bara rört på honom sporadiskt. Efter samrådan med veterinären har jag fått ett riktigt bra tilläggsfoder och ser nu ljuset i tunneln. Han börjar ta sig, blivit lite rundare bara de senaste dagarna. Känns skönt att det går åt rätt håll. Men jag vågar inte ropa hej ännu. Håller tummarna för att jag ska få ordning på hullet med hjälp av detta.

Har denna kväll tränat honom på bommar. Det är verkligen inte hans grej. Han är inte någon hopphäst, min Libero. Men roligt är det att se honom, in action. Flygande fläng, med livet som insats, kastar han sig över bommarna. Observera att jag lagt ut två galoppbommar, för att träna gymnastik och avslappning.

"Haha, dagens skämt. Avslappnat, pyttsan. Vem kan slappna av när det är någon galning som lagt ut två krokodiler på banan! Men så länge man blundar när man hoppar mot döden så kanske man tar sig helskinnad förbi. Människor, förmodligen det dummaste som funnits på denna jord. Helt sjukt att de ens överlevt så här länge. Förstår inte hur man kan tycka det är roligt att sätta livet till bara för att man ska röra på sig. Och röra på sig, det gör man i hagen, det är nog farligt". //Libero II