Somnade när jag nattade Hugo. Vaknade två timmar senare, helt utsövd. Hämtade in hästarna och fodrade. Libero tittade på mig med sina vackra ögon när jag tänkte släcka. Vände i dörren. Spelade ingen roll att det var sent. Jag hade ju ändå vilat mig. Borstade och lade på grejorna. Nu är jag så himla glad att jag gjorde det! Vilket underbart pass. Började med att det var mest spring och undanflykter. Kändes helt värdelöst och kände för att ge upp. Började jobba honom från marken med några enkla övningar. Ställde, böjde och mjukade upp honom. Han var först väldigt motsträvig men helt plötsligt släppte det och allt jag bad om fungerade. Tränade trycket från skänkeln från marken och plötsligt fungerade det som jag så länge misslyckats med. Han går vanligtvis bara mot och bogar ut. Nu tog han lätta steg åt sidan. Provade från andra sidan och det fungerade också! Tänk vilken underbar känsla det är när någonting man jobbat med så länge och slitit sitt hår över, när det bara fungerar utan att man egentligen hunnit ens be om det. Jag älskar verkligen min vita häst. Han älskar att jobba och att vara till lags. Cielo däremot, han kände på sig att det var någonting jobbigt som hände ute på banan så han var helt tyst inne i stallet. Det händer aldrig när han är ensam. När jag äntligen kom in med Libero så var han väldigt upptagen med att äta sitt hö. Tog ingen kontakt med mig. Gick fram till boxen och öppnade dörren. Han tittade upp och när jag strök honom över pannan så förklarade jag att jag tyvärr inte hinner ta honom idag eftersom jag jobbade Libero så länge. Han blev inte alls så ledsen som jag inbillat mig att han skulle bli. Han fortsatte och äta.

Foto: Anne Andersson

När jag kom ut i morse så möttes jag av en stooor hög med bajs när jag öppnade Liberos box. Smidigt att mocka, helt klart men allt annat blir inte alls lika smidigt. Jag klädde på hästarna och tog med dem ut. Liberos ben fladdrade i helt konstiga positioner och han var mer i luften än på marken.

På eftermiddagen ville Hugo gå ut. Eftersom det snöat hela dagen så bestämde jag mig för att ta in hästarna lite tidigare. Beordrade Hugo att stanna på behörigt avstånd från hästarna eftersom jag vet att Libero inte alls är att lita på när han kommer i sina "vårperioder". Pricken tog sin spade och ställde sig och skottade lite längre bort. Vägen mellan hagen och stallet var lång idag. Båda hästarna var i sitt esse. Cielo var helt okontrollerbar eftersom jag inte kunde ta tag i honom på grund av det där jäkla handledsskyddet jag fått hos läkaren i tisdags. Väl inne drog jag snabbt på Libero grejorna och ut med honom. Longerade och Longerade. Han flippade ur, lugnade sig lite och flippade ur igen. Jag fick hålla på i en hel evighet för att få honom någorlunda regering. Sjöblöta i svett var vi, både jag och hästen. Då kom Pricken och frågade om jag inte var klar snart för den låter så illa, den där svarta hästen. Då förstod jag hur inne jag varit i det jag gjorde, hade inte alls hört Cielo.

Hästarna fick stå inne i väntan på veterinären och när hon varit fick de gå ut ett litet tag. Var lite lugnare i den ena handen när vi gick ut. I den andra var det full fart. Likaså när vi skulle gå in. Han började på en gång när jag skulle ta på grimman. Då blev jag förbannad. Tog av handledsskyddet och tog tag i hästen, gång på gång. Varenda gång han försökte sticka förbi mig så fick han snällt gå tillbaka. Han fick hålla sig bakom mig. Libero smög, han kände av stämningen och att här inte alls var någon idé att mopsa. Cielo verkade inte alls ta in de vibrationerna. När vi skulle in i stallet kom han i full fart, han tryckte sig förbi mig. Hann precis få kontroll innan han steg över tröskeln. Skickade honom bakåt igen. Släppte in Libero. Han gick snällt. Då kom Cielo igen. Han skulle minsann in först. Jag skickade honom bakåt ännu en gång. Han sprang i sidled i hopp om att ta sig förbi mig. Köpte inte det. Gav mig inte förrän han backade ifrån mig. Då fick han stopptecknet. Sedan fick han parkera. Och parkera. Och parkera. Plötsligt hade han parkerat klart och kom, som skjuten ur en kanon förbi mig. Hann greppa grimskaftet med den vänstra handen så han inte skulle mörda min onda högerhand. Fick fast honom innan han tagit sig in i stallet. Började om. När jag sedan var nöjd gick vi in i stallet. I ett sista försök att trilskas så sprang han in i boxen. Jag suckade, tog med hästen ut och gjorde om alltsammans igen. Sedan gick vi lugnt in i stallet, parkerade utanför boxen och på mitt kommando fick han gå in. Arg var han. Så fort jag fått av grimman kastade han med huvudet och stampade med frambenen åt mig. Gick in i boxen och flyttade honom åt sidan, bort från maten. Lät honom parkera i ett hörn av boxen. När han stått där ett tag, ivrigt iakttagen av sin boxgranne, så lät jag honom äta. Då var det äntligen lugnt i stallet. Tror jag ska skicka honom på bootcamp till westernfolket. De skulle nog få ordning på honom.

Idag var det dags för de årliga sprutorna. Hugo väntade på hästdoktorn, hela dagen. Han tränade sig på att säga hennes namn och att säga "veterinär". Han hade så många frågor som han skulle fråga, men när hon väl var här iakttog han mest. Hästarna fick sina sprutor och när hon sedan åkte så blev han ledsen. Han grät lite eftersom han tyckte att hon stannade så kort tid och han glömde fråga om hon ville komma in och dricka kaffe :) Han ville ju fråga om han kunde köpa en ko av dem. Jag andades ut på insidan, tur att han inte fick tillfälle för det. Jag vill verkligen inte ha en ko, men jag vet att Hugo önskar sig en. Det han inte förstår är att korna inte alls är som mamma Mu och att de egentligen inte alls vill ha en kråka till kompis. De vill ha ko-kompisar.

Idag kom Hugo på att han skulle rida. Han drog på sig kläderna och trampade iväg till stallet. När jag äntligen fått på mig kläderna och klev in i stallet fick jag mig en blåsning eftersom jag redan mockat. Han skulle ju göra det. Jag blundade med öronen och hämtade hästarna.

När han äntligen borstat klart benet så sadlade vi på. Jag lät Libero gå lite i djupsnön först. Vår PRAO stod kvar på gården och dirigerade eftersom han inte tog sig fram i djupsnön.

När vi kom upp på gården så stod jr och väntade. Han skulle också longera. Han bestämde sig för att vara piskförare. Han viftade med pisken både framför hästen och bakom. Han smackade och proade tills Libero var alldeles förvirrad. Han försökte verkligen förstå vad hans miniägare försökte kommunicera. Sedan var det dags för ridning. Det gick verkligen toppen.

Fyra helger sa jag. Började i hallen. Tog bort den bedrövliga tapeten. Kollade på youtube hur man spacklar. Målade grått. Blev så lugnt i hallen.

När jag var klar i hallen drog jag vidare in i köket. Började med att måla kaklet.

Sedan blev det dags för det hemska furutaket. Tre varv senare blev jag nöjd.

Då var det dags för att dra ner tapeterna och måla väggarna. Målade vitt. Sist satte jag upp den nya tapeten. Jisses, så nöjd jag känner mig!

Idag drog jag iväg till Ikea och köpte ett nytt bord. Välkommen in i mitt nya kök. I morgon ska jag skruva dit de nya handtagen på skåpen och lådorna.

Nu ska jag ta en renoveringspaus. Nästa gång ska jag måla runt fönstren, måla elementet, måla stommarna och luckor/lådor. Sist kommer det ett nytt golv. Men just nu ska jag bara njuta.

Är typ uppfyllt. Har målat taket i köket två varv, precis som jag planerat. Tycker dock inte att det täcker nog bra så jag ska köra ett varv till nästa helg. Min plan var att måla och tapetsera väggarna då men det får väl bli om det hinns med. Längtar dock väldigt mycket efter att få tillbaka mitt kök. Hoppas att det är värt väntan. Ja, det måste det vara. Känner mig väldigt nöjd så här långt. Har trots allt fixat väggen i hallen, målat kaklet i köket samt målat taket i köket på två helger. Är mer effektiv än de flesta hantverkare ;)

Jag sövde barnet, tog en värktablett och lindade armen. Trampade ner till stallet. Tog in pojkarna och passade på att longera dem medan jag hade lite mindre kramp i handen. Libero jobbade som vanligt på så svetten lackade. Han ligger just nu i hårdträning med galoppen. Han har så himla svårt för den. Cielo får man vara glad om han överhuvudtaget samarbetar. Han gillar inte longering men vissa dagar vaknar han till liv och då blir det fart under galoscherna. Idag var en av de dagarna. Jag behövde knappt driva på honom.

I morgon ska jag skotta fram sulkyn ur snödrivan. Det går utmärkt att åka runt på gården på kvällarna, är toppenföre.

Än så länge är det roligt, trots att hela huset känns upp och ner. Hallen är nu klar.

Nästa projekt fick bli kaklet i köket. Blir toppen! Ska dra ett varv till när jag är klar med stallet i kväll. Före och efter första strykningen.

Nästa projekt, förhoppningsvis nästa helg, blir att måla taket. Sedan måste vi ta oss iväg till Ikea och hämta oss ett nytt köksbord. Är lite tomt utan!

Efter taket blir det att måla och tapetsera. Sedan ska alla stommar målas, luckorna likaså och sist ska det läggas in ett nytt golv i både kök och hall. Med mitt tempo är jag väl klar i augusti...om jag har tur.