Tänk att någon som är så här liten och söt kan vara så totalt odräglig. Han skapar total oordning i hundflocken. De blir stressade och nervösa så fort han kommer innanför dörren och det är inte så konstigt. Hans beteende är under all kritik. Han flyger på de andra hundarna helt oprovocerat, han visar tänderna till alla som sätter sig på fel plats och han markerar genom att kissa inne. Det är samma sak varje gång vi kommer norrut. Han blir ett monster, helt förbytt. 

Nemo har denna jul varit i sitt esse och jag har nu kommit fram till ett beslut. Jag var först helt uppgiven och såg ingen annan utväg än att låta min älskade lilla vovve somna in. Han har alltid varit lite "kocko i kolan" men jag har lärt mig att leva med det. Han lyckas hållas när jag är hemma i Västerås med honom och det bara är vi. Han kan med Anders men förmodligen inte mer än så heller. Nemo gillar bara sig själv. Han står ut med mig för jag ger honom mat och kliar honom i nacken när han kräver det. Efter många timmars grubblande och när uppgivenheten lagt sig lite så hade jag kommit fram till ett beslut. Jag ska kastrera honom. Det blir sista utvägen. Har bokat in honom på Strömsholm och vi åker dit redan på torsdag förmiddag.