Det känns som en evighet sedan jag stod där med din grimma i handen. Min älskade syster höll om mig, jag grät. Har aldrig känt mig så tom som den dagen. Min dröm gick i tusen bitar. Älskade Dorado. Idag är det fem år sedan jag lämnade dig till ett bättre liv. Kommer ihåg det in i minsta detalj. Och jag vet nu, att jag gjorde helt rätt. En häst som knappt kan stå i transporten de 20 minuterna mellan Näs och Strömsholm får inget värdigt liv. Hela vår resa var fantastisk och jag skulle inte byta bort den mot någonting.

Det jag kommer ihåg bäst från denna dag är det fantastiska bemötande som jag fick på kliniken. Vi blev väl omhändertagna och jag fick säga hej då ordentligt. Du tuggade müsli och betfor som aldrig förr. Jag har slutat att säga hej då till dig, jag säger på återseende. När det är min tur så vet jag att du hämtar mig och bär mig på din rygg, så stolt och vacker som bara du kunde vara.