Hugo vaknade halv fem. Klarvaken. Jag var inte lika på. Han brukar aldrig stiga upp den tiden. Innan klockan blivit sju så hade vi käkat frukost, Hugo hade hunnit bajsa två gånger och denna kreation hade skapats.

Vi rotade fram ordspråket som jag en gång i tiden tillverkat i slöjden. Det hängde vi upp under porträttet av Cielo. Både jag och Hugo tyckte att det blev toppen!

I går tränade Hugo sig att stå. Oj, vad bra det gick. Han riktigt klängde sig fast och skrek av lycka. Vi hann även hänga med Emme. I två dagar! Nu är de på väg hit. Underbara unge.