I går var en helt kaosartad dag. Jag är fortfarande helt slut. När jag stod och mockade boxarna idag så kändes det seriöst som att nu ger jag upp. Som jag kämpat, kämpat och hållit i dem med näbbar och klor. Kanske jag nu är i ett vägskäl. Kanske jag måste välja. Kanske jag trots allt inte är så jävla stark som jag gärna utger mig för att vara. Orden jag hört så många gånger ekar i huvudet: "Sälj hästarna" "man kan inte ha små barn och häst(ar)". Det kanske är meningen att jag bara ska vara mamma, punkt. Förstår inte hur jag ska ta mig ur gropen och hitta tillbaka till lyckan med mina hästar. Snälla, är det någon där ute som vet?