Det har kommit några flingor med snö i natt. Har luckrat upp värsta ishalkan. Jag saltade på lite extra och konstaterade att det inte regnar! Kors i taket! Skönt. När jag skulle täcka på hästarna så slog det mig. Lilla C börjar snart vara högre än Libero. Vart ska detta sluta? Håller andan och ber en stilla bön. Kommer att göra så ont att flyga av från honom när han ska ridas in. För att jag kommer få åka i backen, det vet jag med säkerhet ;) Men jag hoppas inte. Så i julklapp detta år så önskar jag att Cielo slutar att växa på höjden. Vill ha en liten häst eftersom jag redan har en som är alldeles på tok för stor för mig!

Hugo är nattad och Nemo har redan sovit i flera timmar. Nu är det bara mamman kvar. Som vanligt. Ska bara diska, tömma tvättmaskinen och plocka lite först.

Skitväder. I morse fodrade och mockade jag stallet. När vi var på väg in så började det att snöa. Jag tjöt av lycka. Stora lapphandskar dalade från himlen. Tackade vädergudarna och gick in för att käka frukost. När vi klätt av oss och satt oss vid bordet så hade någon stängt av snön :(

Tog ut hästarna först klockan nio. Bestämde mig för att de skulle få lufta sig lite. Hann bara komma in igen så öste regnet ner och blåsten tilltog. Hästarna åt sitt hö och hängde sedan vid grinden. Efter 4,5 timmar gav jag med mig. Mockade stallet, fyllde spån i boxarna, bar vatten, fyllde höpåsar och tog in dem. Cielo vägrade gå från hagen eftersom det var glashalt. Bytte häst eftersom jag inte hade några planer på att tjura där hela eftermiddagen. Libero kom snällt med. Bästa Libero! Då fick Cielo panik eftersom han alltid går in först! Han tryckte sig på staketet i hopp om att spränga grinden. Jag fick släppa Libero och ta fast Cielo och tala om för honom vart skåpet skulle stå. Han brydde sig inte ett skit. Skulle bara in helt enkelt. Libero stod snällt och väntade. Lade upp grimskaftet över halsen och frågade om han kunde gå in på egen hand eftersom lillebror vägrade samarbeta. Det kunde han. Han gick snällt in och ställde sig i sin box. Underbara häst.

Nu är de under tak sedan två timmar och det känns bra i mammahjärtat. Täckena är sjöblöta och hänger på tork i pannrummet.

Kotten och jag ska spendera vår eftermiddag med att mysa och förhoppningsvis sova...flera timmar. Han har precis somnat och sover nog säkert till åtta. Sov dåligt i går när han inte fick stanna ute och sova i vagnen. Men det blåste storm så han fick bara vara ute när jag var med. Har fått sig en lite längre lur i vagnen i morse så nu är vi nog snart på banan igen...hoppas jag.

Idag är det Peters födelsedag. Peter är Emmes pappa och jag har känt honom så länge att han känns som den storebror jag aldrig fick. Önskade i hemlighet en sådan när jag var liten. Förstod dock när jag blev lite äldre att det var ganska kört på den fronten. Så idag säger vi GRATTIS till världens bästa (nästan) storebror :)

Kollade vädret i går. Skulle bli regn och storm. Kotten vaknade kl.4 och ville ha mat. Blåste inte så farligt då så jag kastade ut hästarna när han käkat klart. De hann vara ute några timmar innan de fick komma in i stallet. Då blev de väldigt nöjda. Skönt att slippa regn och blåst. Det har stormat rejält hela dagen och det är glashalt. Jag hoppas ännu på snö. Att det ska bli barmark kan jag nog glömma.

Var förbi till grannen. Hennes hästar var också inne. Vi käkade, myste och tittade på fälttävlan. En riktigt bra för- och eftermiddag. Längtar till nästa gång. Hon är så gullig.

När vi kom hem fick Hugo sova och medan han gjorde det så bakade jag lite godis. Det blev gott.

Henrik Hugo Gösta Vaara Forsberg

Känner mig ledsen. Att dessutom bråka på Henrik när han inte är här gör mig förbannad och uppgiven. Men när Kotten och jag kom ut till stallet i går kväll och Libero satte sin mule mot min kind. Då kände jag vad som är viktigt för mig. Så länge jag har mina hästar så klarar jag vad som helst. Eftersom Kotten sov i vagnen så passade jag på att mysa lite extra. Älskade hästar, vad skulle jag göra utan er? Och älskade Kotte, du är mitt allt. Ni är min vardag och min framtid.

Att baka är någonting som gör mig både glad och avslappnad. Just nu känner jag att må bra hormonerna behöver fyllas på ordentligt.

Släkten kom på besök. De var till graven och kom sedan förbi hos mig. Jag hade bakat massor och hade många sorter att bjuda på. Det är roligt när vi kan samlas så här. I morgon åker dock Wille och Totte. Milla, Emme, Peter, Hasse, Anneli och Madde åkte i går. Ante och Emelie åkte idag. Jag önskar att vi alla kunde bo nära varandra igen, så som vi gjorde förut. Men Milla, Emme, Peter, Ante och Emelie kommer alla att flytta hem igen till jul. Det längtar jag väldigt mycket efter.

Idag sa vi hej då till mormor. Det är jobbigt att gråta. Redan när jag klev in på kyrkogården så började det att värka av sorg i mig och när vi samlats runt mormor för ett sista adjö så kände jag att hela kroppen skakade okontrollerat. På något sätt så var det inte förrän då jag förstod...på riktigt. Min mormor har lämnat oss och jag kommer aldrig mer att få se henne.