Vaknade supertidigt i morse trots att jag ställt klockan att ringa först 7.30 Det var en hektisk dag igår och direkt när jag vaknade så kände jag mig orolig. Försökte gå igenom alla möjliga saker för att lista ut vad det var som gnagde i mig. Detta gjorde jag helt utan resultat. Illamåendet och den jobbiga känslan ville inte ge sig.

Plötsligt kom jag på mig själv ligga där och fundera på Dorado. Om han någonsin skulle bli den gamla Dorado igen? Jag gick igenom allt i mitt huvud. Dorados "nya" steg sitter fastetsat i mina tankar. Han tar inte med sig bakbenen på samma sätt längre. Jag skulle så gärna vilja veta vad som egentligen har hänt.  Det högg till i bröstet och jag hittade roten till det onda. Känner mig så ledsen. Vet inte hur jag ska motivera mig själv att gå till jobbet, vill åka ut till stallet och bara vara där hela dagen. Oroar mig jättemycket inför morgondagen. Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att de ska kunna hjälpa oss på kliniken i morgon.

 

Annie

5 maj 2010 07:19

Åh nina!
förstår dej så väl, det är hemskt när hjärncellerna börjar spöka så där!
tillslut så tror man nästan hästen är döende, jag hoppas oxå att du får hjälp och svar i morgon.

håller tummar, tassar o hovar här

 

Nina

5 maj 2010 07:51

Jo, och än värre blir det när man börjar googla och försöka ta reda på saker. Då verkar det verkligen som att allt är hopplöst. Jag gjorde det för någon dag sedan och nu kan jag inte sluta tänka på allt hemskt som kan hända. Det är skönt att vi kommer iväg i morgon och att vi förhoppningsvis kan få svar då.

 

Kryddan

5 maj 2010 10:30

Förstår att du blir orolig om du sitter och googlar på vad felet kan vara. Det är lätt att tro att både man själv och hästen är drabbad av afrikansk djungelfeber eller något annat hemskt när man kollar runt på nätet.
Hoppas att det går bra imorgon!
Kram, Kryddan

 

Nina

5 maj 2010 12:54

Tack Kryddan! Dina ord värmer :)

Kram

 

Evisen

5 maj 2010 20:51

Förstår din oro och smärta i bröstet! Jag håller tummarna på att allt går bra i morgon! Kram på dig!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick vi äntligen ett genombrott, Cielo och jag. Från marken dock, men äntligen förstod mitt tuffetåg att det mesta vi gör blir bättre om vi tar ner tempot en aning. Det svåraste jag försökt mig på är att försöka få oss båda att tänka om. Att län...

Det är fredag och -4 grader ute. Är strax på väg ut i stallet. Underbara fredag. Är någonting speciellt med att veta att jag inte behöver stiga upp och åka iväg i morgon. Jag kan stiga upp och släppa ut hästarna för att sedan krypa ner under det varm...

När Libero dog så dog en del av mig. Är svårt att förklara men jag hade under så lång tid svårt att hitta tillbaka och jag har fram till denna jul, två år senare, äntligen hittat hem igen. Jag känner äntligen mig glad över att vara i stallet och har ...

Känner mig så otroligt nöjd. Det har varit mycket hästaktiviteter för oss den sista tiden. I lördags var båda barnen med på käpphästtävling. I söndags red Hugo lektion och idag fick han både rosett och plakett från det hästbingo han deltagit i under ...

Idag har Hugo äntligen fått ihop alla bingobrickor till hästbingot. Han har fått fundera på vad han ska hitta på för aktiviteter till varje moment och sedan har han tränat för att klara de olika momenten innan jag filmat dem. Idag skulle det vara en ...