Milla, Peter, Emme och mamma dök upp på eftermiddagen. Milla skulle hjälpa mig att tömköra Libero. Vi hade dessutom lovat Emme att hon skulle få köra Cielo. Så sant som det var sagt. Glad i hågen hoppade hon upp i vagnen och för att citera Irmeli: "Han är väl en liten pärla!! Så harmonisk! Blir nog en Valegro av honom. Även kusken ser ut att vara av toppklass!" Emme höll med, hon kände sig rätt bra på att köra. Det var roligt. Cielo var också nöjd. Han är så bra. Lugn i alla lägen och finner sig i allt!

Libero tog tömkörningen med ro. Milla ledde och han var väldigt bunden vid henne till att börja med men sedan vågade han gå en bit ifrån och lyssna på mig i stället. Det kändes riktigt bra! Han fick gå några varv på gården men sedan tog vi steget från gården och gick ner mot vägen. Det var spännande. Han är dock inte det minsta trafiksäker vilket man behöver ha i åtanke hela tiden när man kliver utanför gårdsplanen. Men utan träning så blir det aldrig bättre. Liberos bubbelplasttider är över. Han måste möta sina rädslor och ta itu med dem.

Ibland går det fort, snabbare än man kan tro. När jag skulle ta in hästarna tidigare i veckan så gjorde jag en dum sak. Jag tappade fokus från Cielo. Det var inte lång stund men allt han behövde. Han vände sig rasersnabbt om i grimskaftet och plötsligt såg jag en framhov komma mot mig. Den träffade mig rätt i kinden. Korrigerade honom och tänkte inte mer på det. Longerade Libero och tog även ut Cielo på lina. Jag tänkte inte mer på det som hänt. Förrän på kvällen. Det värkte i kinden och huvudet sprängde. Tog en alvedon och somnade. Dagen efter hade jag ännu ont i huvudet. Kände mig lite yr men brydde mig inte särskilt. Värken i kinden hade gått över så jag ägnade inte en tanke åt det som hänt. På natten vaknade jag. Yr och med en sprängande huvudvärk. Var helt säker på att det var migrän. Gick på toa, kräktes och lade mig sedan på soffan. Fick kräkas några gånger till under natten men tänkte att det kanske är ungen som lever om i magen. När jag vaknade på soffan dagen efter kände jag mig rejält bakis. Tog ut hästarna och ville bara sova. Så jag vilade mycket. Jag har ännu ont i huvudet men mår inte illa längre. Börjar fundera om jag kanske nästan fick en hjärnskakning när den lilla hoven smockade mig. Var trots allt en rejäl smäll.