Lilla gossen, han har slocknat. Det har varit en spännande dag. Han har ryckt bort sin fluga och öppnat skjortan. I vår släkt kallas det "att göra en Hatte". Hasse är min morbror och han stryps när han måste ha slips. Så fort spektaklet är över så måste slipsen bort och skjortan öppnas upp i halsen.

Jag känner mig nöjd med den präst jag valt till Hugos dop. Hugo gillade henne precis lika mycket som han gillar alla andra. Han fick publiken att fnissa när han skulle sitta hos prästen och vips så försökte han att amma. Jisses, vilken unge. Han grät inte en enda gång. Däremot provade han akustiken i kyrkan genom att prata och skratta med/till publiken.

Jag hade verkligen önskat en bild med pappa och Hugo men jag får ta den någon annan gång. Pappa blev nämligen dålig och fick spendera sin eftermiddag på lasarettet i stället. Tråkigt men det viktiga är att pappa är okej.