Det är helt underbart att sitta på Dorado igen. Det känns som att jag glömmer allt runt ikring mig när jag sitter där uppe. Även om jag bara skrittar och travar så är det i ett lyckorus jag gör det. Eftersom det inte är så krävande ridning så passar jag på att slipa lite på min sits. Man förfaller snabbare än man tror ;D Kommer dessutom på mig själv då och då att jag sitter och spänner mig. Tror jag är lite rädd för att han ska "stå på näsan" i sanden.

Dorado är så fin! Hade ut honom på töm idag. Han börjar nu att lyfta bakbenen mer, han skjuter ifrån ordentligt och tar ut steget näst intill fullt ut. Blir bara så lycklig! Provade även att galoppera honom. Lugnt och fint fattade han galopp gång på gång. Han galopperade i ett taktfast och underbart lugnt tempo. Han sprang inte ifrån en enda gång. Blir så stolt.

Jag har lovat honom att vi ska stretcha varje dag när vi har varit ute. Dorado gillar att stretcha. Det gör inte jag, puh. Det är skittugnt ;D

Har förresten ett tips på en sida på nätet som har superfina grejor. www.fortisetliber.se Helt klart värt ett besök om du som jag älskar glitter och blingbling.

Hoppade upp på Dorado idag. Det bar helt underbart. Vi travade runt på ridbanan och det kändes som att jag aldrig ville kliva av. Även om jag inte red så länge så var det i min värld som en evighet. Har bestämt mig för att tömköra varannan dag. Mjukstart och så har jag koll på ifall han börjar halta igen.

Fick ett meddelande på min nya iphone i morse när jag var ute på promenad med Nemo. Det var Robert, han var söndagsfikasugen. Vi bestämde oss för att åka till Strömsholm och besöka Markan. Helt underbar start på dagen. Åt en ost- och gurksmörgås, drack deras underbara varma O'boy och försökte att trycka en av deras gigantiska kanelbullar. Tog mig bara till hälften, fick lämna den andra halvan. Var bara fullt i magen :D

Vi gick runt och kollade lite i stallarna innan vi åkte tillbaka. Vi tog ÖB på Erikslund på vägen hem. Köpte en rulle silvertejp. Måste laga Dorados regntäcke. Det har gått sönder på ett superdumt sätt, har lossnat precis bakom bogspännet. Det är ett Bucastäcke och spännena är superbra så jag vill inte gärna måsta sprätta upp alltihopa för att laga revan. Helt omöjligt att sy så jag gör ett försök med silvertejpen. Hoppas, hoppas att det håller.

Nu ska jag bege mig ner i förrådet och rensa lite innan min tvättid kör igång klockan tre. Trånkigt, men nödvändigt. Måste söka reda på alla hästgrejor som jag kastat in där innan det blev knökfullt. Saknar alla vintertäcken, regntäcken, ett antal innetäcken, grimmor och schabrak med matchande benlindor. Som du säkert förstår så väntar jag spänt på vad jag kommer att fynda. Eftersom jag idag tänkte hoppa upp och rida så vill jag ju att han ska se snygg ut också :D

Ha en underbar söndag!

Har inte blivit mycket bloggat under veckan. Har haft fullt upp och stupat i säng när jag väl kommit från stallet. Har väldigt dåligt HB - blodvärde, igen vilket gör att jag känner mig som någonting som man släpat bakom tåget. Ska gå till Apoteket och köpa mig lite blutsaft. Det borde göra susen.

Jag är strax på väg till Milla och Peter. Jag hämtade ut min nya iphone igår. Peter är lite mer teknisk än vad jag är så jag har kallat in hans experthjälp innan jag ens öppnar förpackningen. Har tömt min gamla telefon på bilder och laddat in dem i datorn (vilket jag skulle gjort för länge sedan men inte orkat). Nu tror jag att jag är redo för att bryta med min vän. Känns lika jobbigt varje gång jag ska byta telefon.

Hade ut Dorado på töm idag. Han går riktigt bra nu, känns superkul och jag har bestämt mig för att hoppa upp på honom i morgon. Han har fått nya beslag, equilibrium och han verkar inte snubbla någonting. Hoppas det håller i sig.

Har dragit på städningen av boxen länge, länge nu. Tog tag i det tråkiga idag. Det vart superfint. Känner mig så nöjd. Hoppas Dorado också uppskattar min insats ;)

Har idag lämnat in min gröna pärla på verkstan. Han har fått nya däck. När jag körde ut till stallet kände jag hur han riktigt spann. Underbart med nya däck.

Bjuder i kväll på riktig Norrbottensrock ;D

Spelar den till min älskade pappa med en önskan om att den länge efterlängtade älgjakten går bra samt att den nyinköpta fyrhjulsdrivna jeepen går som en klocka. Ibland får jag för mig att min pappa inget hellre vill än att jag ska ta jägarexamen. Var med på älgjakten en gång. Fy, vad kallt det var. Vi steg upp innan det blivit ljust och jag trodde jag skulle dö av sömnbrist. Min pappa sitter inte på pass, han är hundförare så det var bara att trampa runt i skogen i flera timmar. Pappa råkade trampa på en gren och jag gick bakom honom (i nattmössan) och trampade på samma gren, han blev skitsur. Han förstod inte varför jag inte undvek grenen, inte jag heller. Han förklarade att jag inte är döv på något sätt, måste ju hört att han trampade på grenen. Fick förklarat för mig att man måste smyga mot älgen. Man vill ju inte att de ska få vittring. Jag var vid det laget så trött att jag sket i vilket.

När jag däremot vek undan grenarna och tittade ut över kalhygget där pappas hund skällde älg så kändes det helt underbart. Den känslan går inte att beskriva.  Kylan som biter i kinderna och de stela fingrarna glöms bort. Man blir sig själv för en liten stund.

Jag fick den dagen vara med om att se hur det gick till när en älg fälldes och tömdes. De lämnade innandömet där i skogen och fraktade hem älgen. Hundarna var helt galna och slet i älgens päls. Konstigt nog så kändes det inte onaturligt alls. Kan låta så när man berättar men när man väl stod där så var det helt rätt.

Min pappa är en riktigt jägare. Ni kan ju tänka er minen jag fick av honom när jag bestämt mig för att bli vegan. Oj, oj besvikelsen var total. Det är knappt så man vågar prata om det i vår familj ;D Det kan liknas vid att svära i kyrkan. Pappa försökte hela den sommaren att omvända mig. Han erbjöd sig att grilla en hamburgare till mig och han lovade även att inte tala om för någon att jag ätit den. Han sa så av sin godhet. Han var desperat och visste inte vad han skulle ta sig till, tänk om de på jobbet fick veta eller ännu värre. Farbröderna i jaktlaget. Hoho, de skulle aldrig sluta reta honom. Det är tur för mig att min pappa har min mamma, det gjorde att han till slut kunde acceptera faktumet att hans yngsta dotter gjort någonting så hemskt som att sluta äta kött. Han accepterade mitt påhitt men fortsatte att hoppas på att jag skulle hitta tillbaka till den värld där man äter kött till lunch och middag, varje dag.

Min pappa är den bästa pappa man kan önska sig och det bästa av allt med honom är att han är en riktig Norrbottning, ut i fingerspetsarna. Vi skojar med honom men han liksom bjuder på det.

Dorado är äntligen haltfri. Han sprutades en sista gång i bakknäna i fredags. Tyvärr finns det fortfarande inte någon lösning på det stora problemet. Varför han ramlar när man rider. Han ser dock riktigt fin ut och jag ser fram emot att få börja rida. Nästa steg är att ringa en equiterapeut för att få hjälp med att kolla igenom bakdelen. Florian rekommenderade en tjej som heter Caroline Stenman. Ska ringa henne till veckan. http://www.carolinestenman.se/index.html På torsdag ska han få nya skor, ska lägga på equilibriumbeslag.

För första gången på fem veckor fick jag äntligen hoppa upp på min lilla ponny och han orkade bära mig runt på en volt några varv utan missöden :D

Storasyster Milla har tagit bilderna.