Älskade Emme. Ibland önskar jag att hon var min. Men på något sätt så känns det som att hon alltid varit det. Min hästflicka. Bästa Emme. Underbara unge. Har spenderat dagen med henne och det finns ingen som kan tanka så mycket energi till mig. Trots flera nätter med lite eller ingen sömn alls, så kände jag mig inte trött när hon pysslade om både mig och Hugo. Och som hon älskar Hugo. Förstår bara inte hur hon kan vara både storasyster och kusin? Men det klarnar väl när hon blir äldre.

I morse var det full snöstorm när jag hämtade ut hästarna. I deras hage verkar det dock alltid vara lä. Banvallen från gamla tågrälsen tar all vind och det är toppen! Vi kröp ner under täcket igen. Läste en bok och chillade med Nemo.