Fick cykla på ettans växel till jobbet i morse. Gissa om jag såg rolig ut och vilken tid det tog! Nu är hösten här på riktigt och växlarna i cykeln hade frusit. Skit.

När jag kom ut till stallet i onsdags så var jag supersur utan att ha en enda aning om varför jag var det. Tog in Dorado och gjorde honom iordning för en sväng på ridbanan. Först var vi inte riktigt överens. Tror han reagerade på att jag red med tre fingrar på vänster hand. När vi trilskats lite så började jag arbeta honom omväxlande på spåret och volten. Jag har lätt för att fastna på innertygeln och arbetade supermycket med det. Red voltpunkterna ordentligt och var noggrann med halvhalterna. Dorado var helt underbar och jag insåg att det fungerade utmärkt att rida den känsliga PRE-hästen med bara tre fingrar (tumme, pekfinger och långfinger). Prova det någon gång så får du se hur lite kraft du har i handen. Dorado älskade det däremot. Han var lugn och tillfreds, tuggade i bettet och arbetade ordentligt med ryggen. Jag satt djupt i sadeln och bara kände lyckan sprudla i min kropp. Jag behövde ingen tygel för att styra eller ställa. Han gjorde det helt av sig själv utifrån en liten korrigering med sätet. Tack, Caroline Stenman för att du gett mig min häst tillbaka! Jag kan knappast bli lyckligare än jag var i just det ögonblicket.

Hade ut honom på töm igår. Eftersom jag red igenom honom ordentligt dagen innan så ville jag kolla att han var fräsch och jag ville se det från backen. Fräsch var bara förnamnet. Han trampade på som jag aldrig sett honom arbeta förut. Han orkade bära sig ordentligt bak och vågade länga ut frambenen ordentligt. Finare häst får man leta efter.

Min hand är inte längre svart, den börjar bli blågul i färgen och jag bestämde mig för att ta bort bandaget idag. Det gör ännu ont så jag bestämde mig för att vara snäll med handen. Fixade stallet men lät Dorado vila. Ägnade mig åt att tvätta hans svans, fläta den och att glansa manen. Han har lagt helt sjukt mycket päls denna vecka. Han är en riktigt fryskyckling min lilla Dorado. Men vad kan man säga, sådan matte sådan häst. Nu sitter jag i soffan med en stor kopp varm choklad toppad med skummad mjölk och massor av mini-maschmallows. Underbart gott och behövs för att tina upp en frusen hästtjej.

Ha en trevlig fredagkväll mina vänner!