Åkte ut till stallet på förmiddagen efter att jag käkat frukost och rensat undan sommaren/hösten från balkongen. Cielo var längst bort i hagen men mötte glatt upp mig och stack in sitt lilla huvud i grimman. Måste snart köpa en ny lädergrimma, det finns inga fler hål att ta till. Vi spolade benen, borstade och gick sedan in i ridhuset för att leka lite. Jag tränade att springa med honom och att ställa upp honom. Han var så duktig. Sedan släppte jag lös honom och sprang bredvid, fast på innerspåret. Jag älskar att se Cielo röra på sig. Det finns någonting speciellt där. Jag önskar att jag någon gång kan få honom så stark att han orkar springa i den trav som han just nu bara orkar två steg. Det är dessa få steg åt gången som får mitt hjärta att rusa.

När vi lekt klart så fick han tagga ner i skrittmaskinen. Cielo gillar verkligen att gå där och han gör det så lugnt och metodiskt.

Jag älskar verkligen denna anläggning. Alla är så snälla och trevliga. I stallet kan jag vara den Nina som jag egentligen är. Den glada och pratsamma Nina som uppenbarligen visar sig mer och mer sällan. Jag är verkligen lycklig när jag får vara med lilla C och han vet vad han ska göra för att få mig att le. Den anläggning där Cielo bor gör att vi har alla möjligheter att träna på och göra precis vad vi vill trots att lilla C bara är en åring.