Så här glad blir man när mamma säger att vi ska leka med hästarna!

Och det förstår jag. Är väldigt glad i mina hästar och det går så väldigt bra med dem just nu. Cielo var först ut. Han stod vid grinden och väntade medan jag lade upp en bom på ridbanan. Tog med honom in och han blev först så besviken för att det var longering och inte löshoppning. Men efter viss övertalning och beröm för ett väl utfört arbete så blev han mer vänligt inställd till övningen som erbjöds denna dag. Han är så väldigt okomplicerad när det kommer till arbete. Det är skönt eftersom jag även har hans raka motsats i stallet.

Libero stod och väntade utanför ridbanan. Begrundade vad som utspelade sig där. Bommar är läskigt. Han förstår inte hur Cielo kan tycka att det är så himla kul. När det var hans tur började han med att springa runt på en volt i full fart eftersom det fanns läskiga vita snöfläckar både lite här och där. Inte ok! Fick gång på gång påminna honom. Stanna och vänta. Till slut gav han med sig och lyssnade. Tyvärr så förstörde jag allt genom att höja ribban. Tvingade honom att gå över bommen. Han vägrade. Kastade sig baklänges och skulle aldrig i livet närma sig den där bommen. Den skulle garanterat kapa benen på honom om han gick över. Efter att jag förklarat åt honom att det aldrig är bakåt som gäller hos oss så gick han framåt. Kastade sig över i full fart. Jag gav dock inte upp. Fångade in honom. Gick bredvid. Tog bommen i skritt gång på gång. Gick hur bra som helst. Släppte ut linan lite och tvingade honom att våga gå själv. Det var tufft, men han gjorde det. Och sedan gjorde han det flera gånger av bara farten eftersom han visste att godispåsen var med i min jackficka. Oj, vad bra det gick...till jag kom på att vi ska prova samma sak i andra varvet också. Då ville nog häststackaren bara bryta ihop. Samma procedur igen men efter många om och men så kunde vi longera över bommen även i detta varv. Blir så stolt över Libero när han gör saker som han från början anser vara alldeles för farliga. Han tillslut liksom intalar sig själv att han vågar. Det är respekt. För han gillar att arbeta, det är bara det att jag hittar på så konstiga övningar hela tiden. Libero gillar inte nya saker. Han gillar invanda mönster, rutiner som är samma samma varje dag. Det är hans melodi.

 

Johanna

24 oktober 2014 07:53

Fina pållar. Världen kan vara skrämmande ibland.

http://walkyria.blogg.se

Nina

24 oktober 2014 07:54

Tack :) Jo, den kan vara det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick vi äntligen ett genombrott, Cielo och jag. Från marken dock, men äntligen förstod mitt tuffetåg att det mesta vi gör blir bättre om vi tar ner tempot en aning. Det svåraste jag försökt mig på är att försöka få oss båda att tänka om. Att län...

Det är fredag och -4 grader ute. Är strax på väg ut i stallet. Underbara fredag. Är någonting speciellt med att veta att jag inte behöver stiga upp och åka iväg i morgon. Jag kan stiga upp och släppa ut hästarna för att sedan krypa ner under det varm...

När Libero dog så dog en del av mig. Är svårt att förklara men jag hade under så lång tid svårt att hitta tillbaka och jag har fram till denna jul, två år senare, äntligen hittat hem igen. Jag känner äntligen mig glad över att vara i stallet och har ...

Känner mig så otroligt nöjd. Det har varit mycket hästaktiviteter för oss den sista tiden. I lördags var båda barnen med på käpphästtävling. I söndags red Hugo lektion och idag fick han både rosett och plakett från det hästbingo han deltagit i under ...

Idag har Hugo äntligen fått ihop alla bingobrickor till hästbingot. Han har fått fundera på vad han ska hitta på för aktiviteter till varje moment och sedan har han tränat för att klara de olika momenten innan jag filmat dem. Idag skulle det vara en ...