Var på gymmet i lördags. Idag, tisdag hade jag fortfarande känningar när jag klev upp ur sängen. Somnade tidigt igår, hade ordentligt med migrän. Vaknade tidigt idag, utan att veta om det. Skyndade mig iväg till jobbet. Precis när jag skulle låsa cykeln ringer alarmet på telefonen, 06.15 Hmmm, lite borta. Tur som var hade jag flex så det gjorde ingenting, kunde sluta lite tidigare. Hade dessutom massor att göra eftersom hela kvällen innan gått bort när jag bara legat och ömkat mig i sängen. Det var riktigt skönt att nästan gjort det jag behövde få gjort innan mina kollegor började ramla in.

När klockan slog 14.15 hoppade jag på cykeln och trampade ner till AV-media i spöregnet. Ska kolla film med eleverna på torsdag. När jag äntligen, 30 minuter senare klev in genom dörren hemma droppade det från kläderna. Bytte raskt om och åkte ut till stallet. När jag öppnar bildörren och kliver ut hoppar Nemo iväg till baksätet och vägrar komma ut. Det spelar ingen roll vilken dörr jag öppnar, han vill inte trampa ut i leran. Suck! Låter honom vara där och sura lite.

Mockar till Dorado och hämtar in honom. Han får käka sin middagsmat medan jag springer ut och mockar lösdriften till unghästarna. Jag hinner även, ge dem kraftfoder, lägga fram mer hö och fylla vatten innan Dorado är klar. Tar på honom grejorna och vi tar en tömkörningstur. Ville bara mjuka upp honom lite efter gårdagens relativt hårda dressyrpass. Det passet kommer gå till historien som ett av mina bästa. Tränade lite ökningar och sidvärtes. Lade även till fram och bakdelsvändningar. Ut ur dessa fattade jag galopp. Det är så kul att galoppen sitter. Det blev perfekt varje gång. Avslutade med att trampa lite *kul*.

När jag var klar i stallet ilade jag hem igen. Chillade lite och bytte sedan till träningskläder. Hade redan på morgonen bestämt mig för att delta på kvällens yogapass på gymmet. Såg fel på klockan igen och kom 45 minuter för tidigt. Passade på att gymma lite. Mötte Josefine, min toppenkollega. Vi gymmade lite tillsammans. Kul med sällskap. Dagens yogapass är dock veckans höjdare. Precis när vi påbörjat första solhälsningen och är på väg upp i hunden så pruttar tanten på mattan bredvid min. Jag menar inte någon smygare, nej, en rejäl rökare! Jag skrattade så jag höll på att kvävas! Hur lätt är det då att ta långa, djupa andetag? Genom hela passet skrattade jag för mig själv så fort jag tänkte på prutten. Kunde inte koncentrera mig för fem öre. Men kul var det. Det var så kul att jag fortfarande skrattade när jag cyklade hem i hällregnet.

Trots vissa koncentrationssvårigheter så var det ett välbehövligt yogapass. Nu känner jag att jag inte bara har en lugn kropp utan även en lugn själ :)