Fick några bilder på min mejl idag. Det var snälla Anne som skickat dem :) TACK!

Cielo och jag!

Vackra Cielo. Min favoritbild!

Cielo med sin kompis :)

Cielo på tur :)

Jag blev utsläppt från lasarettet på nåder i går. Jag var tvungen att lova att ta det lugnt. Var dessutom tvungen att vara beredd på att åka in vid minsta lilla förändring (försämring). Jag måste även ha telefonen nära eftersom jag ska in och göra en MR när de har första bästa lucka. Men nu är det helg och jag tror inte att det blir förrän framåt onsdag. Milla skjutsade hem mig. Emme kom med. Hon hjälpte till med att packa upp väskan och gå ut med soporna. Vi passade på att gunga medan Milla dammsög, torkade golven och diskade. Hon är så gullig min syster. Hon vet att jag hatar att ha stökigt så hon fixade mitt hem tipptopp. Det är skönt att vara hemma. Emme såg till att jag tog mig en ordentlig dusch. Hon övervakade och plockade fram rena kläder åt mig. Gullunge. Förstå att hon bara är 2,5 år men förstår att Nina som aldrig ber om hjälp helt plötsligt behöver massor av hjälp. Vi hämtade pizza och när de åkt så lade jag mig i soffan och tittade på Vampire Diaries. När jag varit hemma alla dessa timmar så blev saknaden efter Cielo alldeles för stark och jag smet iväg till stallet. När jag kom ner till hagen så öppnade jag grinden och gick in. Såg min älskade vän nere vid maten. Ropade på honom. Han tittade upp och fortsatte sedan att äta. Plötsligt tittade han upp igen. Gnäggade och kom och gick mot mig! Aldrig i mina vildaste fantasier kunde jag ens tänka mig att Cielo skulle göra så. Han måste ha saknat mig :) Klappade och pussade på honom. Han luktade mig i huvudet och lade sin mule mot mon axel. Underbara häst. Jag försökte att skrapa av honom lite löshår och lera. Det var omöjligt så jag bestämde mig för att släpa mina tunga gummistövlar tillbaka till bilen för att hämta grimma, kraftfoder och borstar. Gick tillbaka och Cielo stod kvar vid grinden och väntade på mig. Tog fast honom, helt odramatiskt och öppnade grinden för att gå ut. Han vägrade. Jag drog och kämpade för att få honom att röra sig genom grinden. Han vägrade. Han vägrade i säkert tio minuter. Då gav jag upp. Stängde grinden och tog med honom till grinden på andra sidan hagen. Han hängde snällt med och kom med ut. Jag lät honom äta gräs och han var lyckligast i hela världen. Han fick sin müsli och en ordentlig ryckt. Släppte in honom i hagen och gick tillbaka till bilen för att åka hem.

Kom dock på att jag skulle ta en smygtitt på nyförvärvet i fölningsstallet. Det har för två dagar sedan kommit en liten fölunge, ett stoföl. När jag kom in så var föl nummer två på väg. Jag fick se honom födas och allt gick bra. Det var verkligen en lyckodag. Jag säger han men jag har ingen aning om ifall det var ett sto eller en hingst för det tog sådan tid för honom att komma på fötter att jag blev tvungen att åka hem och sova. Jag fick dock en känsla på en gång att det var en hingst. Men man vet aldrig, får kolla upp det när jag kommer ut idag. Det är så spännande!

Var ut med Nemo i morse. Vi tog en kort promenad men jag uppmärksammade att det är otroligt var mycket fina blommor det har kommit. Jag älskar vitsippor. Det finns ett träd på gården som har rosa blommor. Jag vet inte vad det är för träd. Jag vet bara att jag verkligen njuter varje år då det blommar. Är det någon av er som vet?