Pojkarna är inne och mumsar på hö. Jag har eldat fullt spjäll i pannan. Fryser. Går ner och borstar dem senare. Ville bara in och krypa ner under filten.

Längtar till i morgon. Då ska Libero och jag äntligen träffa Maria igen! Det har tagit mig en vecka men nu verkar han vara på banan igen efter helgkursen som gjorde honom spänd och otrygg. Det var ingen höjdare för honom att vara med där och jag har lovat honom att vi bara ska rida för Maria ett långt tag framöver. Jag längtar till att få sitta upp igen. Vill ha min vackra häst under rumpan. Känna honom tugga på bettet. Se hans mäktiga nacke kröka sig och känna trycket i sadeln. Älskade Libero. Längtar till det blir underlag till att rida hemma igen. Längtar till den dagen då jag kan susa fram efter vägen i full fart. Längtar till den dagen då jag kan känna honom jobba, på riktigt. Att få rida fram i piaff, passage, mellantrav, göra ökningar och att få skritta runt på lång tygel på en häst som är helt avslappnad. Oj, vad jag längtar.