Enligt mig så är det ett hantverk att verka och sko en häst. Ett hantverk som inte så många verkar behärska fullt ut. Känner att jag är så less på att tjata. Vissa saker ska bara funka.

Nu är det 1 vecka och sex dagar sedan Dorado skoddes. Jag såg på en gång att jag inte var nöjd alls med det utförda arbetet. Jag var inte där och hängde över axeln på hovslagaren. Tycker inte att jag ska behöva göra det. Jobbar trots allt under dagtid och jag förväntar mig att få det jag betalar för. Ringde dock inte och klagade, så nu känns det som att jag får stå mitt kast. Det ser ut som att han är inne på femte veckan innan skoning. Jag betalar trots allt 1150 kr för att få nya skor på min häst. Ska fan ringa och klaga. Måste göra det.

Min näsa är röd. Den är snorig och fryser. Det är kallt ute och jag har dragit på mig ytterligare en förkylning. Har räknat ut att det är exakt en månad och sex dagar sedan jag var ordentligt förkyld. Blir less.

I morgon ska jag lasta Dorado och åka ut till Caroline. Längtar. Har saknat henne och det har säkert Dorado också. Jag är samtidigt nervös för att hon inte ska lyckas hjälpa honom. Försöker dock att trycka undan de tankarna och bara fokusera på att tänka att hon ännu en gång kommer att fixa allt det onda som ställer till det för min vän.

Blir bara så less på att inte kunna rida. Det är trots allt därför jag har en häst. Att jag inte kommer kunna tävla honom har jag så smått börjat förstå nu. Jag säger däremot inte att jag accepterat det. Det var därför jag köpte honom. För att kunna träna och tävla.