All den mörka, smutsiga snön försvann under ett lager nysnö igår. Idag lyser solen och det är alldeles underbart ute. Nemo väckte mig klockan 6.30 Jag suckade men bestämde mig för att ta en sväng innan det skulle börja tina ute. Blir så halkigt då. Jag kastade i mig en tallrik med havregrynsgröt, blåbär, hallon och sojamjölk. Underbart gott. Vi gick en lång sväng och Nemo protesterade inte en enda gång. Skumt.

När vi kom in fixade jag frukost. Jag älskar att äta på morgonen. Jag dukar alltid upp massor med mat på helgerna. Idag serverade jag mig själv detta:

Scrambled eggs, körsbärstomater, sallad, gurka, plommon, mandlar och torkade bananer. Allt sköljdes ner med ett stort glas sojamjölk. Det går inte ens att beskriva hur gott det var. När jag ätit bestämde jag mig för att gå iväg till gymet innan träningsvärken från gårdagens pass skulle slå till. Jag körde mitt armpass. Kände mig stark. Det är lätt att träna armar. Jag är som så bra på det.

Det är kul att snöra på sig skorna och känna att jag får utmana min kropp. Det ger en otrolig egoboost att vara stark. Speciellt när jag vet hur stark jag kommer att bli ;) Det var flera personer som kom fram till mig och pratade. De känner igen mig eftersom jag tränat så mycket på gymet förut. Jag skulle blivit tränare men åkte iväg till Thailand och blev sjuk så jag kunde inte fullfölja utbildningen. Jag köpte Dorado i stället. Det är roligt att bli igenkänd i alla fall. Västerås är ju trots allt inte lilla Kalix där jag ursprungligen kommer ifrån.

När jag tränat klart så var jag helt slut i kroppen, jag bara darrade. Det var skönt att ta en promenad hem. Solen värmde ordentligt i ansiktet och att det snöade igår kändes plötsligt helt rätt. Det är en strålande vårdag idag. Jag känner ett lugn, ett lugn som jag inte känt på så länge. Dorado finns i mitt hjärta och jag bär honom med mig varje dag. Han hade älskat att stå i sin hage och sola idag. Han var en soldyrkare av högsta rang.

Namaste mina vänner.