Jag fick se min älskade Cielo i går. Jag sov och sov och sov för att kurera mig nog mycket för att orka gå ner till hagen, stryka på min häst och sedan gå tillbaka till bilen. Flera gånger under morgonen och förmiddagen tänkte jag ringa återbud till min syster och förklara att jag inte orkade åka. Men viljan att få se min älskade häst var så stark att jag inte kunde förmå mig att göra det. När jag väl kämpat mig ner till honom och drog min hand över hans panna så fanns det ingenting i hela världen som kunde få mig att känna mig friskare än de få sekunder som jag stod där och tittade in i de snälla ögonen.

Senare på kvällen så var jag helt slutkörd och trots att jag bara sovit sedan jag kom från stallet så slutade min dag på akuten igen. Huvudet verkligen värkte och jag hade lyckats få någon skum kramp i nacken. De ringde upp mig och ville att jag skulle komma in för att lämna ytterligare lite blod och för göra några neurologiska undersökningar. Självklart skickade de in den snyggaste unga manliga läkaren till mig och jag försökte verkligen att verka frisk. Han gick inte på det eftersom jag gång på gång var tvungen att lägga mig ner för att inte tuppa av när han skulle undersöka mig. Jag fick sova där i 8 timmar, uppassad av de snälla sköterskorna. De strök mig i pannan och gav mig värktabletter. De kollade min temp minst en gång i timmen, de tog blodtrycket och sa snälla ord till mig. Jag försökte att vara trevlig trots att jag knappt orkade öppna munnen för att prata. Den snälla, snygga unga läkaren sprang in och ut ur rummet. Pratade med sin handledare och kom hela tiden med ny information. När de däremot ville ta ett nytt ryggmärgsprov så fick jag visa att så sjuk är jag inte att jag inte kan vägra i sten. Fanns inte på kartan att jag skulle utsätta mig själv för det en gång till! Den snälla, snygga och unga läkaren sade inte emot lärarrösten. Han tittade ner i golvet och frågade snällt om jag kunde tänka mig att stanna på sjukhuset några dagar? Jag svarade att jag vill hem och somnade sedan utan att veta vad som egentligen blev bestämt. Vaknade av att han kollade reflexerna i mina fötter. Fick ta sin neurologiska undersökning i omgångar eftersom patienten inte var riktigt med ;)  Jag klarade alla tester och jag hade ingen feber, blodproverna var bra så jag har varken någon blödning eller hjärnhinneinflammation. Det känns bra :) Vad det däremot är för fel på mig vet de inte. Jag har helt enkelt drabbats av en sju helvetes huvudvärk. Så enkelt är det. Plötsligt var klockan halv tre, det gav mig lite mer tabletter och meddelade att jag kunde få åka hem. Det gjorde jag. Kom hem, somnade och vaknade inte förrän halv elva. Klev upp men insåg att jag behöver sova. Vaknade på eftermiddagen och stapplade ner till bilen för att åka över till Milla och hämta hem Nemo. Han hade saknat mig massor och har sovit med mig hela dagen efter att vi kom hem igen.

Jag dejtade en gång en läkarstudent och han sa att det bästa läkemedlet är sömn. Jag tror banne mig att han har rätt. Den snälla, snygga unga läkaren i går sa samma sak. Tänk vad enkelt det måste vara att vara allmänläkare. Det är bara att ge lite smärtlindring och be patienten åka hem och sova. Måste man verkligen plugga så många år för att lära sig det? Låter onödigt.

Nu ska jag fortsätta att kurera mig. Har varit vaken alldeles för länge ;) Sov gott!

 

Inga

15 april 2012 10:47

Men Nina.. Huga det låter inte alls bra! Hoppas de snabbt hittar vad som är fel!
Krya på dig!!
Kram!
/Inga

Nina

15 april 2012 13:32

Tack! Jag bara hoppas på att jag ska vakna upp i morgon och att allt är som vanligt igen :)

Kram

 

Emma

16 april 2012 09:24

Men fy Nina!! tråkigt att läsa att du inte mår bra!

kram!!

http://lifeasemmaknowit.blogg.se

Nina

16 april 2012 10:12

Jo, det är så drygt att vara sjuk :/

Kram!

 

Jossan

16 april 2012 12:25

Hoppas du kryar på dig och håller dig frisk!

Kram!

Nina

16 april 2012 17:33

Tack Jossan!

Kram!

 

Jessica

17 april 2012 07:57

Nu är det bara du tar och fortsätter vila och int går an i 190 (försöker låta myndig).
Blir orolig när du har sån där huvudvärk, för det är inte att leka med. Om det inte ger sig så gå tillbaka till den snygga läkaren. På bums!!! Miljoner kramar till dig <3

http://jezzans.blogg.se

Nina

17 april 2012 08:31

Jag är rätt lugn. Sover ungefär 22 timmar per dygn. Resterande timmar är mat och toabesök. Är helt färdig och huvudet nästan sprängs :/

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick vi äntligen ett genombrott, Cielo och jag. Från marken dock, men äntligen förstod mitt tuffetåg att det mesta vi gör blir bättre om vi tar ner tempot en aning. Det svåraste jag försökt mig på är att försöka få oss båda att tänka om. Att län...

Det är fredag och -4 grader ute. Är strax på väg ut i stallet. Underbara fredag. Är någonting speciellt med att veta att jag inte behöver stiga upp och åka iväg i morgon. Jag kan stiga upp och släppa ut hästarna för att sedan krypa ner under det varm...

När Libero dog så dog en del av mig. Är svårt att förklara men jag hade under så lång tid svårt att hitta tillbaka och jag har fram till denna jul, två år senare, äntligen hittat hem igen. Jag känner äntligen mig glad över att vara i stallet och har ...

Känner mig så otroligt nöjd. Det har varit mycket hästaktiviteter för oss den sista tiden. I lördags var båda barnen med på käpphästtävling. I söndags red Hugo lektion och idag fick han både rosett och plakett från det hästbingo han deltagit i under ...

Idag har Hugo äntligen fått ihop alla bingobrickor till hästbingot. Han har fått fundera på vad han ska hitta på för aktiviteter till varje moment och sedan har han tränat för att klara de olika momenten innan jag filmat dem. Idag skulle det vara en ...