Cielo, det är han min blogg handlar om. Jag är så stolt över honom. Varje dag när vi kommer in i stallet för att rengöra vårt sår eller pyssla så kommer alla fram för att hälsa och titta på mitt nyförvärv. De säger så snälla saker och alla tycker att han är så fin :) Det värmer mitt hjärta. Jag lyckas alltid hitta någon som kan hjälpa mig att hålla i honom när jag rengör såret.

Cielo var inte så pigg på att gå från hagen idag. Han stretade lite men var inte alls svårövertalad. Han hakade på och så fort vi stängde grinden så kom han på att nu blir det nya äventyr. Han trampade snabbt upp mot stallplanen och kom lydigt med mig till stallet. Det var upptaget i duschspiltan så jag bestämde mig för att ställa upp honom på uppbindningsplatsen längst bort. Jag tog Cielo med mig och han gick snällt som en liten hund efter mig längs hela den långa stallgången. Han är så modig. Jag fick hjälp att hålla i och rengjorde snabbt såret. Borstade honom och gick sedan tillbaka till hagen. Han uppförde sig helt exemplariskt hela tiden och jag blir glad bara jag tänker på det. En liten fölunge som är nio månader men så trygg, modig och säker.

Var så sugen på att måla när jag tagit mitt bad efter stallet. Tog fram grejorna och strök färgen över duken och vips hade klockan blivit mycket. Helt otroligt vad tiden går fort bara jag lägger penseln på duken :)

Nu ska jag kolla "Livet blir bättre". Idag är det Dogge som berättar om sitt liv.