Solen har strålat hela dagen. Tyvärr började det att blåsa och blev därmed kallt. Jag var ut till Cielo på eftermiddagen. All snö är borta men det har inte hunnit torka upp ännu. Jag hade svårt att hitta min lilla häst bland de andra i flocken idag. Jag kände knappt igen honom. Han hade intagit en lerbrun färg. Det måste vara någon som knuffat honom i leran så han rullat runt. Jag kan inte ens tänka mig att min vackra svarta häst gjort detta på egen hand ;)

Tog ut honom ur hagen och bestämde mig för att vara ute och borsta bort all lera. Han stod snällt och lydigt utanför hagen medan jag skrubbade honom ren. Det dammade och jag var helt full med dynga innan jag var klar. Men hästen var någolunda ren i alla fall och det värmer min insida. Jag har lite svårt för smutsiga hästar. Kommer tyvärr att få stå ut med det ett tag, tills det torkat upp i alla fall.

Vi tog en promenad upp till stallet för att hälsa på. Han är så snäll och står så stilla när man pratar med folk. Han var dock lite hoppig och viftade med sina små ben när vi skulle gå tillbaka till de andra. Jag har dock blivit kvickare och är snabb på att säga åt honom. Lilla Cielo tycker att det är fruktansvärt enerverande att bli tillsagd men han försöker verkligen att hålla sig i kragen. När jag skulle ta av honom tränset så kanstade han med huvudet och ville inte alls samarbeta. Då kom vi snabbt överens om att han får stå stilla och vänta ytterligare om han inte låter mig göra det jag måste för att kunna släppa ut honom till de andra igen. Då gick det bättre. Jag tog med honom in i hagen och han fick snällt vända sig om medan jag tog av grimman. Samma procedur varje dag :) Väl släppt till frihet så gav han ifrån ett litet skrik, sparkade med alla fyra benen och kastade med huvudet. Sedan sprang han iväg till de andra hästarna. Supernöjd. Tror han var en aning missnöjd med min behandling ;) Buspojke. Jag kan inte göra annat än älska honom. Jag är så väldigt nöjd över att min lilla häst har en så stark vilja och personlighet. Tror vi kommer passa varandra utmärkt i framtiden.

Jag har i kväll tänt ett ljus för min Dorado. Min fina Dorado. Ett år har gått och jag tänker fortfarande på honom varje dag. Men jag tänker på honom med glädje, det tog mig ett tag innan jag kunde vända min sorg till någonting positivt. Jag uppskattar nu varje dag jag delade med min vän och jag kan tydligt se hur rätt jag handlade.

Vaknade bakfull och sliten i morse. När jag gick in i köket för att dricka ett glas vatten så såg jag att det på min vänstra hand låg ett vitt hästhår. Alltid när det landar ett vitt hästhår på mig så säger jag hej till min vän. Det känns bra då :) Nu har jag Cielo här hos mig och han värmer mitt hjärta varje dag.

Ja, han är så bra! Han rider så mjukt och elastiskt. Efter en lång väntan fick vi äntligen resultatet. Han är så bra! Tänk vad kul det är att vi har en så underbar ryttare som tävlar för Sverige :) Grattis till vinsten Patrik!