Jag fick ett mejl förra veckan som bekräftade att jag nu kan anmäla Cielo till championatet! Är superlycklig   .

Idag har inkörningen börjat på allvar. Cielo fick tömmarna på sig och jag fick snällt gå på sidan om medan snälla kusken gjorde allt jobb. Det känns så roligt att allt är på gång. Cielo var superduktig och fick så mycket beröm. Han är en typisk PRE. Lättlärd och smart. Han förstod på en gång vad som menades när det drog i tömmarna. Han kämpade, han var så duktig och mammahjärtat slog så hårt när jag såg vad min lilla häst kunde åstadkomma. Tänk vad enkelt det kan vara. Nu var det bara tio minuters tömkörning men mer behövdes inte. Självklart kan det bli bakslag. Skulle bli väldigt förvånad om allt bara gick så bra som det gick idag.

När han var färdig med dagens arbete så fick han lite mat och massor av beröm. Han fick stå inne någon timme för att vila. När jag ledde honom tillbaka till hagen var han så glad och trött, men på ett positivt sätt. Kändes nästan mer tillfreds än trött. Jag var så otroligt upprymd över hans prestation och hoppas, hoppas, hoppas att han är lika duktig resten av veckan. Håller tummarna    .

I går tog jag in Cielo för att arbeta lite med honom. Han har inte gjort annat än haft det bra i över en vecka. Har låtit honom vara med sina kompisar för att han ska få komma tillbaka in i flocken efter att han fått vara borta från dem efter hovbölden. Han var i går nöjd med att bli fasttagen och insläpad i stallet ;) Han fick äta och sova innan jag tog ut honom i ridhuset. Med full mundering; träns och körgjord så fick han springa runt lite i ridhuset. När han verkade nöjd tog jag fast honom och Anne kom med tömmarna. Vi drog dem på marken, drog dem över hela kroppen och slutligen satte vi dem i grimman. Vi spände dock inte fast dem ifall han skulle bli rädd. Vi gick några meter och Anne lät tömmarna glida över kroppen på honom. Han reagerade inte. Jag blir så stolt i hela kroppen när jag ser hur modig han är min älskade vän. Jag hoppas att han en dag kommer att bli en utomordentlig körhäst.

När vi var färdiga i ridhuset så bestämde jag mig för att låta honom titta på skrittmaskinen. Han tycker att den är spännande och han vet hur den fungerar eftersom det gick hästar där varje morgon när han gick i hingsthagen i våras när han hade sin förra hovböld. Han trampade med bestämda steg mot maskinen när han förstod att det var dit vi var på väg, han ställde sig i maskinen och såg bara så nöjd ut. Jag var helt säker på att han skulle  tycka den var läskig men icke sa Nicke. Cielo tyckte att den var spännande. Jag ville inte skrämma honom genom att starta den så i stället satte jag handen mot grinden och knuffade på maskinen. Den började att röra sig och Cielo följde väggen. Jag knuffade runt den ett helt varv och han gick snällt med mig. Han såg så nöjd ut. Tänk vilken spännande värld han lever i. Har sagt det förr men jag säger det igen. Han får vara med och upptäcka världen, det händer alltid någonting nytt och vi är lite lika Cielo och jag. Vi är nyfikna på världen och vill hela tiden utforska och upptäcka. Det är kanske därför vi kommer så bra överens. Vi är nyfikna och tydliga i vad vi vill och tänker. Det är kanske därför vi förstår varandra :) Självklart har vi också stunder så vi är oense och totalt missförstår varandra men på något sätt ser vi de ljusa stunderna som kommer efter det.

Jag blir inte riktigt klok på vilken färg det egentligen är och kommer att bli på Cielo. Från att vissa dagar vara svart, till att andra dagar vara mörkbrun,  plötsligt när man konstaterar att han är brun så verkar han vara alldeles blodröd. Men jag har alltid haft skimlar och det verkar som att även denna lilla kommer att bli det. Jag har hittat vita hår på högra låret. De har blivit fler nu när han tappade vinterpälsen så nu är jag helt övertygad om att han inte kommer att bli svart, brun eller svettfux. Han kommer att bli skimmel :) Båda föräldrarna är skimlar så det skulle vara konstigt om inte han också blev det :)