Högst upp på en hög av kuddar hittade jag honom. Prince William hade precis somnat in, så där skönt som bara han kan, när jag var redo att ta kvällspromenaden. Han blev verkligen inte glad när jag väckte honom och glatt sade att han skulle kliva upp. Det slutade med att jag fick lova att vi bara skulle ta en kortis. Nu är jag nybadad och vi är därmed båda två klar för bingen.

Sov gott!

Kontaktade honom om sulkyfästena. Fick ett ok pris och kunde komma med vagnen när det passar mig. Då kom jag på att jag skulle behöva montera en hingstvägg också. Han gav mig alternativen.

När jag nu grävt fram vagnen ur snömassorna så kom jag på att jag satt dubbdäck på bilen. Skit. Måste fixa dubbdäck till transporten också. Har annars allrounddäck i både bilen och transporten men snömassorna fick mig att lägga på dubbdäcken. Kontaktade denna snälla kille igen. Väntar nu på svar :D Han måste tro att jag vill bli brevvän med honom. Skickar tusen mejl på samma dag.

Vaknade med värsta frisyren efter att jag somnat med blött hår. Väl på jobbet hann jag starta första lektionen när min snälla kollega frågade mig ifall det gick snabbt i morse? Jag fattade ingenting. Det visade sig att jag hade kläderna ut och in. Snurrigt. Skyndade mig in på toa och vände på plagget.

När jag äntligen skulle gå hem så var benen tunga, så tunga. Svor lite över att jag inte tog bilen i morse. Plötsligt gled en bil upp bakom mig. Jag hade så tur att jag fick skjuts hem med en kollaga. Det var uppskattat.

Åkte ut till stallet. Hälsade på hos hingstarna, klappade på lilla C och kollade hans hovar. Gick sedan iväg för att skotta fram hästtransporten. Den ska lämnas in för att få sulkyfästen monterade. Jag skottade och skottade så svetten lackade trots att det blåste riktigt kalla vindar. När jag äntligen kommit så långt att jag kunde öppna skötardörren så slog det mig. Jag hade fortfarande inte satt tillbaka inredningen. Klev in i vagnen och började med att sätta fast mittstolpen. Mer än så blev det inte. Jag brukar alltid ha pappa med mig när jag tar ut eller sätter tillbaka inredningen. Jag stod länge och funderade hur vi brukar göra. Kom inte ihåg. Ringde pappa. Han kunde inte hjälpa mig. Kan ha och göra med att han är 100 mil härifrån. Suckade och hoppade ut ur vagnen. Skottade klart och gick tillbaka till stallet.

När jag pratat med alla som inbjöd mig till att prata så åkte jag hem. Hungrig som en varg (konstigt talesätt) styrde jag iväg mot Max. Han fick stå för middag idag. Nu ska jag se klart "The Big Bang Theory" och sedan ta en promenad med Nemo.

I morgon gäller det! En del av min framtid avgörs. Håll alla tummar och tår på att min lilla hingst går fläckfri igenom besiktningen.

http://nyheter24.se/nyheter/kronikor/738727-norrlanningar-ar-de-riktiga-svenskar

"Norrlänningar är de riktiga svenskar"
När jag såg vilsen ut kom det fram någon till mig och frågade var jag ska. Inte fan hade detta hänt i Stockholm. Jag önskar att denna människorelation var normen för alla svenskar.

Det här med svenskhet och stelhet. I går föreläste jag i både Piteå på Nolia rekrytering och utbildningsmässan och Luleås konferens Kraftsamling 2013 inför totalt 1 000 personer på samma scen som bland annat Erik Ullenhag, Petter och Anton Hysén ? och jag märkte en sak. Norrlänningar är oerhört mycket trevligare än stockholmare, och varmare som människor. På konferenserna där jag var en av huvudpersonerna märkte jag att nyckelorden mångfald, inkludering och jämställdhet genomsyrade i princip alla deras arrangemang som handlade om att utveckla Norrland, likaså hos varje individ som pratade om samhällsförbättring.

Uppfattningen jag fått av mitt tredje besök i Norrbotten så tar man hand om varandra, tittar på varandra som möjligheter och litar på varandra. Samtidigt välkomnar man gäster som kungligheter och avslutar varenda konversation med frasen ?välkommen till Norrland?. Kanske är det på grund av avsaknaden av mångfald, möjligheter och människor som gör att dessa människor blir välkomnande. Men oavsett grunden till deras bemötande och människosyn i sina handlingar är det något som känns väldigt bra när man hamnar på dessa platser som utomstående. Jag som kämpar väldigt hårt med sociala frågor har väldigt sällan hittat praktexempel i Sverige på hur man kan kommunicera med och bemöter varandra.

Vanligtvis refererar man till kulturer och länder utanför Sverige där klimatet är varmare och människorna därmed. Aldrig hade jag personligen trott att mina nordliga besök skulle innebära ett varmare mänskligt klimat än någon annan plats i Sverige, trots den kalla kylan i vädret. Jag trodde att jag själv skulle föreläsa för, utbilda och läxa upp norrlänningarna. Det blev lite tvärtom.

När jag ser vilsen ut kommer någon fram till mig på eget initiativ och frågar var jag ska. Inte fan hade jag fått detta i Stockholm. Jag tror att många skulle vilja önska att denna människorelation var normen för alla svenskar ? att vi tog hand om varandra och gjorde så att vi alla kände oss som en del av något större. Tyvärr har resterande av vårt Sverige mycket att lära sig gällande mänskliga relationer, och även våra fördomar gentemot norrlänningars huvudidentitet om hembränt, incest, snöbollskrig, renar och rasism. Det finns helt enkelt bara en sak att säga.

Norrlänningar är de riktiga svenskarna.

/Milad Mohammadi

Ger en tulpan till alla bloggläsare. Hoppas ni får en toppendag!

Vaknade av väckaren och det första jag kom på var att jag somnat utan att torka håret. Suckade och ställde om klockan. Orkade inte upp. Kan riktigt känna hur luftigt det är på skallen. Dubbelsuck. Plattången kommer aldrig att kunna lösa den här härvan. Kliver väl in i duschen igen och hoppas på det bästa.

Ha en toppendag!