Jag orkade äntligen tömma bilen på hästgrejor igår. Det kändes skönt att städa undan allt. Har varit lite orolig för att någon skulle göra inbrott och ta alla prylarna men det har inte gjort att jag orkat ta tag i situationen för det. Jag tömde även lägenheten på hästkläder. Tömde den garderob som jag haft alla kläderna i. Spenderade sex timmar med att tvätta dem och stuva undan dem i förrådet. Nu har jag städat undan Dorado på allvar. Känns skumt men skönt på något sätt. Jag hittade massor med fynd i garderoben. Hittade bland annat den halsduk som jag sökt hela vintern. Sedan hittade jag de fina stigbyglarna som jag fick av mina kollegor i 30-års present. Har inte använt dem eftersom jag tänkte ha dem vid ett speciellt tillfälle. Precis som de snygga schabraken jag har broderat med Dorados namn. Så är det någon som har en häst till salu med namnet Dorado så kan ni gärna höra av er ;)

Jag körde mitt armpass på gymet direkt på morgonen. Det brände ordentligt. Eftersom jag var så duktig så bestämde jag mig för att käka på Pizza Hut. Det var gott. Beställde en Hawaii utan skinka, bytte ut skinkan mot paprika. Rekommenderas :)

Senare på kvällen lade jag mig, med gott samvete, på soffan. Kollade på "The Beach" och drömde mig tillbaka till Thailand. Förlustade mig med mina absoluta favoritgodisar.

All den mörka, smutsiga snön försvann under ett lager nysnö igår. Idag lyser solen och det är alldeles underbart ute. Nemo väckte mig klockan 6.30 Jag suckade men bestämde mig för att ta en sväng innan det skulle börja tina ute. Blir så halkigt då. Jag kastade i mig en tallrik med havregrynsgröt, blåbär, hallon och sojamjölk. Underbart gott. Vi gick en lång sväng och Nemo protesterade inte en enda gång. Skumt.

När vi kom in fixade jag frukost. Jag älskar att äta på morgonen. Jag dukar alltid upp massor med mat på helgerna. Idag serverade jag mig själv detta:

Scrambled eggs, körsbärstomater, sallad, gurka, plommon, mandlar och torkade bananer. Allt sköljdes ner med ett stort glas sojamjölk. Det går inte ens att beskriva hur gott det var. När jag ätit bestämde jag mig för att gå iväg till gymet innan träningsvärken från gårdagens pass skulle slå till. Jag körde mitt armpass. Kände mig stark. Det är lätt att träna armar. Jag är som så bra på det.

Det är kul att snöra på sig skorna och känna att jag får utmana min kropp. Det ger en otrolig egoboost att vara stark. Speciellt när jag vet hur stark jag kommer att bli ;) Det var flera personer som kom fram till mig och pratade. De känner igen mig eftersom jag tränat så mycket på gymet förut. Jag skulle blivit tränare men åkte iväg till Thailand och blev sjuk så jag kunde inte fullfölja utbildningen. Jag köpte Dorado i stället. Det är roligt att bli igenkänd i alla fall. Västerås är ju trots allt inte lilla Kalix där jag ursprungligen kommer ifrån.

När jag tränat klart så var jag helt slut i kroppen, jag bara darrade. Det var skönt att ta en promenad hem. Solen värmde ordentligt i ansiktet och att det snöade igår kändes plötsligt helt rätt. Det är en strålande vårdag idag. Jag känner ett lugn, ett lugn som jag inte känt på så länge. Dorado finns i mitt hjärta och jag bär honom med mig varje dag. Han hade älskat att stå i sin hage och sola idag. Han var en soldyrkare av högsta rang.

Namaste mina vänner.

    Learn the art of being One 

Varje morgon dricker jag en kopp chaite. Till varje tepåse medföljer det ett meddelande. Det är dessa meddelanden som i stort sätt styrt mitt liv alla de mornar som jag nu vaknat upp utan Dorado. Idag stod det "Learn the art of being One". Det passar in bra på mig. Jag är bra på att var själv, har alltid varit det. Att däremot leva utan mina rutiner känns inte alls lika bra. Jag har tappat alla de rutiner som jag satsat så mycket tid på att styra upp de senaste tre åren. Jag har inte kommit i tid till någonting sedan fredag tre veckor tillbaka. Tiden går fort, eller egentligen inte. Men den fortsätter att gå och jag med den.

Vi har haft studiedag på jobbet idag. Det var en lugn och avslappnad dag. Vi har köpt in ett gäng iPads till undervisningen och idag var det hög tid att testa dem. Eftersom jag har en iPhone så visste jag redan alla funktioner så jag satsade min tid på att surfa på diverse sidor. De bästa med en iPad är att man kan kolla bilder och förstora dem. Jag hittade en bild på Bailarino G, förstorade upp den så man kunde se hans vänliga ögon. Sedan visade jag stolt till alla mina kollegor den fiffiga funktionen. Egentligen var det hästen jag vill visa men man måste ju i alla fall försöka hålla sig till uppgiften. Att lära sig sin iPad.

Vi har en ny tävling på jobbet, självklart i friskvårdens tecken. Det gäller att samla poäng genom att motionera. Jag har denna vecka gått en mil på morgonen och en mil på kvällen tillsammans med lilla Nemo. Detta har gjort att Nemo nu tänker flytta. Han vill ingenting hellre än att fosterhemsplaceras. Han vill komma till en familj som inte har några barn och som gillar att mysa i soffan hela dagarna/kvällarna. Synd för Nemo, men jag har dock inte en endaste tanke på att låta honom flytta. Rundan vi går är till ett upplyst spår här i närheten. Sträckan dit är 2,5 km, spåret är 2,5 km och sedan hem 2,5 km. Jag går spåret två varv. Superbra. I morse så blev Nemo tjurig när vi gått ett varv. Han satte sig och vägrade att gå en meter till. Han är inte stor men oj så bestämt han kan sitta på sin lilla rumpa. Vi fick med andra ord avsluta efter första varvet idag. Då var Nemo nöjd.

Han har hittat på många bus denna vecka min Nemo. Tidigare under veckan så hade jag köpt ett paket Ballerinakex. Hade ätit tre kakor och resten hade jag lämnat på köksbordet. Jag vaknade mitt i natten av att någon tuggade kex. Jag steg upp och hittade Nemo på mattan i vardagsrummet. Han hade tömt en hel förpackning med Ballerinakex. Tog den tomma förpackningen och gick in i köket för att kasta den. Kastade en blick på det tomma bordet. Alla stolarna var skjutet in. Han måste ansträngt sig en del för att komma upp på bordet och hämta paketet med kex. När jag lägger mig i sängen så ser jag Nemo där. Han ligger där och tuggar i sig det sista kexet. Skithund! Hundar ska inte äta choklad men när det kommer till Nemos chokladkonsumtion så har jag gett upp för länge sedan. Han har ätit Paradisaskar, chokladkakor och nu även Balleringakex. Har sagt det förr och jag säger det igen: "Ont krut förgås inte så lätt". Men jag vet inte om det säger mer om chokladen än vad det säger om Nemo. Det är ingen choklad i chokladen, det är bara socker. Det har jag ett levande bevis på.

Det är jobbigt att gå från att ha hela kvällen räddad med stallsysslor till att inte göra någonting så jag bestämde mig idag för att sluta plåga hundstackaren med milslånga promenader. Har varit till gymet. Har inte tränat gym sedan i somras, vilket jag kan säga kändes mer än väl. Glad studsade jag in i lokalen. Hade bestämt mig för att köra ett benpass. Jag har tränat en hel del gym i mina dagar. När jag var som mest aktiv tränade jag sex dagar per vecka. Då var jag snygg. Riktigt fit. Sedan köpte jag häst och hade då inte riktigt tid att träna längre. Nu har jag plötsligt jättemycket tid och kommer att spendera mycket av den tiden med att svettas tillsammans med alla andra hurtiga människor.

Dagens pass var roligt men plågsamt, riktigt plågsamt. Jag var genom sista delen av passet helt säker på att jag skulle dö. Nu sitter jag i soffan och det känns fortfarande som att jag bara vill spy av utmattning. Det kommer nog att ta ett tag att komma igen. Eller tills i morgon i alla fall, då är det dax för ett armpass.

Sitter på bussen, som snällt fick vänta på mig, eftersom någon snott ventilerna från min cykel. Jag fick ta apostlahästarna. Fick springa sista biten till stationen. Är på väg till Sthlm. Ska fira att företaget jag jobbar för fyller 25 år. Det var därför bussen väntade, eftersom det var en beställd buss. Det låter mer ödmjukt än att säga att den väntade eftersom jag är nyckelkompetensen på företaget!Jag har vetat att denna helg blir av länge, riktigt länge. Så jag hade planerat allt in i minsta detalj. Det är lätt att man gör det som hästägare. Jag ställde väckaren på sju i morse. Vaknade innan. Tog en lång promenad med Nemo. Då, plötsligt slog det mig att jag är hästlös. Tårarna sprutade och jag insåg att de planer jag styrt upp för denna dag inte längre gäller.

Jag kommer garanterat att dansa igen. Måste bara hitta rätt partner   . Jag vaknade klockan tre i natt. Jag drömde att jag satt på Dorado och han trampade. Jag såg oss så tydligt i spegeln. Han var så glad och öronen pendlade. Jag strök honom på halsen och manade på honom i passage. Plötsligt satt jag på Casper, vi gjorde byten över diagonalen och flera galoppiruetter. Innan jag vaknade var jag tillbaka på Dorados rygg igen, vi gjorde längningar efter långsidan. Det var tråkigt att vakna. Hade gärna kunnat sitta där, på hans rygg hela natten. Jag kunde till och med känna hur han doftade. Han svettades och honungsschampoot som jag alltid tvättade manen med nådde min känsliga näsa. Tänk hur verkligt allt kan bli trots att allt bara är en fånig dröm.

Det är så tomt här utan dig...

Min minisemester i Kalix var välbehövlig, jag behövde verkligen få komma hem. Det är skönt att komma hem. Både mamma och pappa kramade om mig ordentligt när jag klev av planet på Kallax. Det kändes så bra. Någonting som slog mig under min vistelse hemma var att alla är så vänliga. När jag kom innanför dörren på "Häst och hundliv" så fick jag en ordentlig kram av Anette. Hon har följt mig och Dorado hela vägen genom min blogg. Det är skönt att alla som är intresserade bara kan läsa allt som händer genom min blogg. Då behöver jag inte förklara mig, de bara vet. De behöver inte ställa en massa frågor och det sparar många tårar för mig. Jag träffade även min kusin Jessica och min bästis Ann. De kramade också om mig, ordentligt. Jag gick med Ann ut i stallet. Marinin gav mig en ordentlig puss. Han är inte alls särskilt pussig av sig, han såg nog att jag behövde det. Han är både gammal och klok.

Min mamma har varit och fyndat till mig på "Häst och hundlivs" rea idag. Det blev ett superfint schabrak i vitt med grön passpoal  - Andalusiens färger. Me like. Hon hittade även matchande benlindor samt fem stycken röd/gula höpåsar - Spaniens färger. Hade sådana till Dorado och jag bara älskade dem. Mamma skulle gå tillbaka i morgon och se om hon kunde fynda fler grejor. Önskar att jag kunde vara där och rota.

Jag ringde till min morbror idag. Han bor i Helsingborg. Tror jag ska åka dit under påsklovet. Mamma och pappa ska komma hit under påsk så jag tänkte i så fall åka efter att de åkt hem igen.

Förutom detta så händer det inte så mycket här. Kvällarna rullar på men de känns otroligt långa. Jag aktiverar mig med en massa tråkiga saker samt motionerar Nemo. Det enda som oroar mig är när aktiviteterna är slut. Undra vad jag egentligen ska hitta på då?

Äntligen är jag på väg hemåt. Det har varit jobbiga dagar sedan Dorado försvann ur mitt liv. Jag har på tok för mycket fritid och till Nemos förfäran så finns det plötsligt alldeles för mycket tid att fokusera på hunden. Han är nyfriserad, tvättad, borstad och klorna är klippta och filade. Man kan säga att hunden är tipptopp. Han får dessutom massvis med motion vilket han inte heller är särskilt glad över.Ska bli så skönt att komma hem. Träffa Pinoccio. Det är min andra lilla vovve som sedan två år tillbaka inte bor med oss. Tro det eller ej men det är elaka lilla Nemos fel. Han är så taskig med Pinnen att det inte går att ha dem tillsammans. Nemo springer runt och visar tandraden samtidigt som han varnar genom att låta illa. Det är ont krut i Nemo. Men som med alla elaka varelser så har jag kallt räknat med att han blir gammal, riktigt gammal. Och det tycker jag om.När jag kommer hem ska jag gå och fika på café Myggan. Det är mitt favvocafe. De har en underbar chailatte. Ska hälsa på mommo och moffa också. Springer förmodligen över till min kusin också, bara för att få tjattra lite häst :)Det blev den första bra dagen på länge idag. Var till tandläkaren. Hade som vanligt inga hål.