I morse var det -19,3 grader ute. Frös till en istapp bara vid tanken av att jag skulle måsta gå ut. Gjorde stallet och skyndade mig in.

När jag kom från jobbet så var det tomt i hästhagen. Verkar blivit mitt torsdagsnöje att ta fast hästar som rymt. Denna gång hade lilla C lyckats få med sig kompis på upptäcksfärd. Hittade dem ingenstans. Blev tvungen att gå in och hämta mer kläder. Ringde mamma och pappa, de hoppade in i bilen för att hjälpa till att leta. Micke åkte med bilen upp till grannen för att titta om de trampat iväg dit. Mycket riktigt. Där var de. När jag kom ut mötte jag honom. Med sig hade han två stolta spanska pojkar. De tittade lite skamset på mig när de följde på led, bakom Micke, in i stallet. När jag kom in stod de som tända ljus i var sin box. Jag svalde den panik som tryckt sig fram i mitt bröst. Tack, bästa Micke för hjälpen! Utan dig hade jag förmodligen grinat av förtvivlan över att jag inte kunde hitta pojkarna. Hade sprungit runt i kylan och mörkret som tappad från en vagn, helt handlingsförlamad.

Nu sitter jag under filten men mina nya strumpor på mig. Hjärtat klappar ännu lite snabbare än vanligt. Får nog ta en Polly så jag landar.

Besvikelsen är stor. Inte över hästarnas prestationer utan för att Libero inte lyckades hitta sitt lugn så att jag skulle kunna klättra upp på honom. Känner mig knäckt och oinspirerad. Cielo skötte sig utmärkt och han fick beröm för hur lätt han lär sig! Älskade lilla C. Han vet hur han ska göra sin mamma stolt.

Cielo fick träna sig att flytta bakdelen, framdelen, skänkelvikning, rygga, starta och stanna i longering. Han fick även träna sig i att parkera. Han satte allt på en gång. Duktiga lilla C.

Libero var ängslig redan från start och det tog hela passet att få honom lugn och stabil. Vi jobbade honom för hand från marken. Han fick träna sig i att kunna flytta sig ifrån mig. Han är mer typen som springer över och är som ett plåster på. Han fick träna sig att kunna gå på volten utan att rusa runt mig. Detta tränar vi nästan varje dag. Skillnaden idag var att han var så ängslig. Han har sådana dagar och tyvärr inträffade en av de dagarna just idag.

Jag ser fram emot tisdag. Då ska jag träna för min riktiga tränare. Hon är väl värd pengarna och jag rider 100 gånger hellre för henne. Nu har jag provat detta och ännu en gång sett vad jag har här, på hemmaplan. Maria är oslagbar och jag hoppas att hon väljer att stanna här i norr. Länge, länge. För jag och Libero behöver henne. Hon är den enda tränare som någonsin imponerat på mig och hon gör det varje gång jag rider för henne. Jag har genom åren provat många tränare som är okej men Maria hon är outstanding! Hon är oslagbart bäst! Hon är och förblir min favorit.

Kursdag 2. Idag tar jag markarbete med lilla C och Libero under ryttare. Ny dag, nya utmaningar. Hoppas han är lika lugn och stabil som i går. Då kommer vår ridtur att gå vägen.

Lastade pojkarna och åkte iväg till ridhuset i blixthalkan. Körde sakta och när vi väl var ute på E4 så var det bar väg. Den var förmodligen saltad eftersom det var mängder med renar på körbanan som stod och slickade på vägen. Vi lyckades undvika dem alla och kom fram hela och rena.

Lastade ur precis lika odramatiskt som jag lastat på dem. Tog in dem i stallet och Libero kände på en gång att det var en hingst på plats. Han bröstade upp sig. Cielo var nöjd med att få komma ut och röra på sig. Till hans stora besvikelse så fanns det inte ett enda hoppehinder i ridhuset när han väl kommun för att jobba.

Jag tog ut Libero på första passet. Det blev markträning. Han är så klok min Libero. Han förstod direkt vad Cricco ville och arbetade så gott han kunde. Cielo gjorde också sitt bästa men han visade hur tydlig skillnad det är på honom och Libero. Cielo är mer hård. Han brydde sig inte när hon duttade på honom med pisken. Han ställde sig och vilade i stället. Han bestämde sig dock för att samarbeta efter viss övertalning och då blev jag så stolt. Det bästa med hela kursen var när jag klev in i ridhuset med Cielo och tränaren utbrast: Vilken stilig kille! Sådant värmer mammahjärtat. För jag tycker också att lilla C är stilig. Älskar verkligen min lilla häst som växer så det knakar.

När jag kom hem stod Henrik och väntade. Han hjälpte till att lasta ur hästarna. Han hade fixat stallet och ställt i ordning mat i hagen så det var bara att släppa ut dem direkt.

På eftermiddagen var det 30-års fest. Vi var hemma tidigt och hjälptes åt att ta in hästarna. Jag bad Henrik vakta Libero medan jag gick in med Cielo. När jag kom ut ur stallet mötte jag Henrik. Han hade med sig Libero. Han är så bra min Libero. Hade gått lugnt och försiktigt i halkan.

När jag kom från jobbet igår stannade jag som vanligt vid vägen för att ta in posten. Jag såg att lampan på uthuset lös. När det lyser på min gård så betyder det att någon gått där. Körde upp med bilen för backen och såg att Libero stod och halvsov vid grinden. Han ville in. Stannade bilen, plockade iordning mina saker och skulle precis öppna bildörren när jag såg svarta faran komma glidande i mörkret.

- Jag har rymt! Jag har rymt! Du måste ta fast mig nu.

Blev först förbannad. Klev ur bilen och frågade vad han håller på med. Staketet verkade helt och Libero vaknade till liv när han såg mig. 

- Jag har hoppat! Jag har hoppat! Det gick jättebra!

Suckar och går in med grejorna. Cielo roar sig själv ute på gården. Går ner till stallet och hämtar Liberos grimma. Tar in honom. Cielo följer snällt bakom. Ställer in Libero och ser i ögonvrån hur Cielo pilar iväg ut på ridbanan. Han springer runt några varv, hör hur han tjuter och hoppar runt. Går ut med grimman i handen. Skakar på huvudet och säger till honom att han faktiskt får ta och komma in nu. Han kommer snällt fram till mig. Jag flyttar på mig och släpper fram honom, han går in i stallet och ställer sig i boxen som att ingenting har hänt. Oj, oj, oj vilken tur jag har att han är häst och inte min tvååriga son. Jisses, vad jag skulle fått köra i skyttetrafik mellan jobbet och förskolan för att gå på samtal om min odåga till son. 

Men med facit i hand så får jag i detta fallet, skylla mig själv. Det är jag själv som tränat honom att hoppa, sedan han var liten. Innan det var han inte särskillt talangfull. Nu står grabbarna inne. Slutar klockan ett idag. Måste hem och höja staketet i hagen innan jag vågar släppa ut dem igen.

Kan du säga till Tomten att dessa vantar är på 20% hos Outdoorexperten :)

Även denna mössa är på 20%. (Svart) Tänk vilket klipp Tomten skulle göra! Och jag slipper frysa i vinter. Win-win! Kan bli lite dyrt med båda men vantarna kostar bara 1196kr just nu. Som hittat! Lova att säga till Tomten.

Libero önskar sig garanterat detta i julklapp:

http://vmsrv02.starwebb.se/~millhorse/Shop/Page/Art/pgArtItem.php?iId=192&bIsViewOnlyBtnBack=0

Lilla C, han vill ha ett likadant som pappa (bilden till höger). Cielo är verkligen sin far upp i dagen! Vackra Decomiso.

Jag har fixat i stallet, burit vatten, packat höpåsar, satt ut hö i hagen, tagit in ved, longerat Libero, borstat Cielo, förberett för nattning av hästarna, nattat Mavericken och tagit en lång promenad med Nemo. Nu är jag äntligen inne. Ska duscha, käka, rätta lite uppsatser och förbereda morgondagens utvecklingssamtal. Kvällarna har en tendens att gå fort här på landet.

Men innan jag sätter fart med kvällens bestyr så måste jag bara berätta om Libero. Han var sitt gamla jag igen när jag hämtade in dem. Han gick lugnt och snällt bredvid mig och Cielo. Han väntade utanför stallet medan jag släppte in lilla C och kom snällt med när det var hans tur. Jag lät honom tugga lite hö och tog sedan ut honom på stallgången. Pysslade och tog på honom grejorna. Gick ut på gården och började arbeta honom. Först var han inte alls med. Han hoppade och for som en galning i linan. Jag försökte få honom att lugna sig men han gav sig inte. Det for hovar överallt. Visste att det inte skulle gå vägen och det gjorde det inte heller. Det sa bara vips så slogs baken undan, eftersom broddarna inte tar snön i hur högt tempo som helst. Pang! Så smällde han i backen. Hela hästen låg orörlig, som i trans och jag var helt säker på att han dött. Eller i alla fall gått sönder på något sätt. Fick upp honom på alla fyra och han tittade lite förnärmat på mig. Gick med honom för att se att han var ok. Släppte ut linan och då kunde vi börja samarbeta. Han hade lite svårt att hitta ett jämnt tempo till att börja med men när han väl slappnade av så kunde jag öka och minska volten. Jag fick honom även att runda sig, i båda varven. Tog sin lilla tid men det var det värt. Det är en fröjd när bitarna ramlar på plats utan att man behöver anstränga sig alltför mycket. När vi longerat klart så bestämde jag mig för att jobba honom lite för hand. Träna på de övningar vi fått av Maria. Det tog inte länge så dansade han vid min sida. Godis, det är någonting som vi förbrukar kraftigt under våra pass men oj, vad mycket lättare allt går med lite muta.

Väl inne i stallet borstade jag min spanska skönhet, klippte håren i öronen (även detta fungerade galant med muta) och när jag ändå stod på pallen passade jag på att hänga och klänga på honom. Det behövs massor med sådant på Libero. Han är en aning skygg. Toppenkväll med massor av mys. I morgon slutar jag sent men ska försöka ta ut Cielo också. Han gick "hårt" under förra veckan med både löshoppning och en ordentlig körtur. Tänkte ta ut honom i går men när jag kom från jobbet stod termometern på -14,2. Brr. Han har dessutom varit lite mör, men snäll och tillfreds. Det gillar jag. Blir inte så bitig och dryg när han fått utlopp för sin energi. Om jag inte motionerar så ska jag hänga på honom. Lägga på sadeln och pyssla på. Allt hänger på dagsformen.