...som jag bara älskar min häst. Han var helt fantastisk att rida idag, vet inte om ordet fantastisk ens klarar av att beskriva den insats han gjorde. Han kändes inte alls trist och stum som när jag red på träningen i onsdags. Idag var han som min drömhäst. Han gick lugnt, han var harmonisk, vågade ta för sig utan att hetsa. Han kändes som en båge, jag kunde verkligen känna hur hela hästen var där, på plats under mig. Jag kunde sitta ner och arbeta honom och få en sådan kontakt som jag bara kunnat drömma om. Känslan jag hade idag när jag satt där är en känsla jag inte haft på flera år, har inte haft den känslan sedan Casper. Det var som att allt bara ramlade på plats. Jag tog kommandot och Dorado bara följde mig. Känner mig helt lyrisk. När jag cyklade hem från stallet så tänkte jag på att denna känsla måste jag behålla i kroppen och vårda, för evigt. Det är inte säkert att jag kommer uppleva den igen med lilla Dorado. Jag hoppas och jag kommer sträva efter att få göra det, men det är knappt så jag vågar tro på att dagens ridpass är sant. Det är typiskt att man inte har någon med sig en sådan här gång, någon som kan ta bilder så man kan visa sig själv och påminna sig om den kvällen då allt var perfekt. 

Efter att vi intagit lite mat så fortsätter vår upptäcksresa. Vi börjar bestigningen av den helt sjukt branta backen upp till Parc Guell. Först fick vi gå, när vi sedan kom till de brantaste delarna så var det rulltrappa. Superlyxigt :D

Vi började med att beundra utsikten som var helt fantastisk. Nästan i mitten av bilden kan ni se Sagrada Familia, den stora katedralen där vi tog gruppfoto i Barcelona del 1.

Efter att vi beundrat utsikten så började vi strosa runt i parken och titta på de helt fantastiska byggnaderna och all konst.

Vi tog en gruppbild vid önskebrunnen. Den var hur djup som helst och jag ska erkänna att jag var lite rädd för att luta mig bakåt. Sofia fotar så hon är inte med på bilderna.

Paus på en bänk i parken. Många pauser blev det, solen gassade.      

Vi gick tillbaka in mot stan och slog oss ner på ett litet "fik", Nina och hennes vänner ville släcka törsten. Men innan vi kom dit så pausade vi på Hardrock.

På tunnelbanan tillbaka till hotellet var det bara glada miner och vi försökte komma ihåg allt vi gjort och upplevt under dagen. Mina fötter var trötta, de hade fått sig ett litet plåster i förebyggande syfte eftersom jag blivit lite röd under bandet på flipflopen.

Vi var tillbaka vid hotellet sent på kvällen. Magen kurrade och vi bestämde oss för att käka lite. Kastade in grejorna på hotellrummet och slöt upp för att fylla våra magar. Efter maten tog vi en kvällspromenad på stranden och sent den kvällen så somnade vi mätta, belåtna och lyckliga :D