Att jag logger en aning efter i mitt bloggande har säkert de flesta som läser min blogg dagligen redan märkt. Jag försöker ta alla tillfällen till att komma ikapp. Nu sitter jag och ska försöka sammanfatta tisdagens äventyr.

Att Strömsholms slott inte skulle imponera det minsta på amerikanen hade jag redan listat ut. Jag försökte i alla fall förklara för honom att det inte bara är själva slottet som är det vackra, även miljön runt ikring är värt att besöka. Gav upp och tog honom ännu en dag med till Stockholm. Han ville göra vanliga turistsaker. Lovade honom vanliga turistsaker. Lät honom åka på en båttur. Det var tråkigt. Ingenting att se. Han ville se vikingar. Jag förklarade att vikingarna inte lever längre. Han blev sur. Tog med honom till museet för att han skulle få titta på hur vikingarna bott och för att han även skulle får se lite saker som de tillverkat och använt. Att han skulle få möjligheten att skapa sig en förståelse om vikingarna, att de egentligen var vanliga bönder, att det var deras resor som gjorde dem speciella. Museet verkade inte heller imponera. Han sa knappt någonting på de två timmar vi spenderade där (har dock sina naturliga orsaker som presenteras längre ner i inlägget). Jag hade däremot riktigt trevligt. Tog lite bilder och läste på för att få veta mer. Nu delger jag min upplevelse till er, nu får ni hänga med till museet i stället. Hoppas ni ser någonting som ni gillar.

Yggdrasil

Innan vi ens hunnit till museet så var vi i luven på varandra. Eller min gäst bara gnällde om sina jävla vikingar, att han var hungrig, less på att gå (observera att promenaden inte var lång), att det var varmt, att jag skulle komma på någonting roligare att göra och att han ville äta svensk husmanskost. Detta är bara ett litet urval av vad som kom från munnen. Sättet att framföra saker och sättet att nedvärdera min insats går inte att förmedla. Var så jävla less. Flippade på honom där, mitt på gatan i Stockholm. Vände mig och och skällde ut honom efter noter. Bad honom knipa igen käften och inte prata med mig förrän vi besökt museet klart. För första gången så lyssnade han på vad jag sa.

Efter museet så hade han som vanligt inga egna idéer om vad han skulle vilja göra så jag styrde upp ytterligare en aktivitet. Vi hyrde cyklar och cyklade till Kaknästornet. Min gäst tyckte att det var kul att slippa gå. Han cyklade på som en galning och jag lät honom hållas trots att han cyklade åt fel håll. Väl framme vid tornet så betalade vi och åkte upp för att titta på utsikten. Han blev ännu en gång besviken på min aktivitet. Han hade varit upp i ett mycket högre torn på Nya Zeeland och vårt Kaknästorn var ingenting i jämförelse med det. Ja, som att jag inte kunnat förutspå det. Förklarade att vi är i Sverige och detta är vad vi erbjuder till de som vill komma och se på utsikten från denna del av staden. Jag tyckte i alla fall att det var fantastisk utsikt och jag var väldigt stolt över att jag vågat mig upp i tornet. Var trots allt svinhögt upp och jag är en aning höjdrädd.

Vi käkade middag och precis som dagen innan så var det bara kinamat som dög. Jag ville bara dö. Kinamat två dagar i rad. Även om man inte tar samma rätt så blir det lite samma stuk. Jag står mer för att omväxling förnöjer.

När vi skulle hem så missade vi tåget och fick vänta två timmar på nästa. Min gäst höll på att bryta ihop. Vi gick till ett fik. Jag fikade och min gäst han ja, han sov...

 

Evisen

2 juli 2010 11:44

Vilken hemsk människa! Förstår verkligen att du skällde ut honom! Blir förbannad på honom bara av att läsa det du skriver! Hoppas han åker hem snart så att du slipper honom.

Jag tycker i alla fall dina bilder är intressanta och hade tyckt att det varit kul att vara med! Kram!

http://www.metrobloggen.se/evisen

 

Nina

2 juli 2010 15:16

Tack Evisen! Det var snällt sagt :D Du skulle jättegärna fått komma med. Det var intressant och roliga aktiviteter (om jag får säga det själv).

 

Kryddan

2 juli 2010 23:20

Jag tycker också att dina utflykter har varit både roliga och intressanta! Hur kommer det sig att du fick denna otacksamma skitstövel på halsen?
Kram, kryddis

 

Nina

3 juli 2010 11:07

Ja, du Kryddan. Det är så jag börjar undra själv om jag hade plockat upp rätt person från flyget. Jag träffade honom när jag reste runt i Thailand. Träffade otroligt många människor. Har inget minne av att han var så här. Tyvärr så går tiden och folk förändras, antar jag. Han hade i alla fall bestämt sig för att komma till Sverige och ville då besöka mig. Det verkade kul tyckte jag, men som du säkert förstått så har jag ångrat mig många gånger de sex dagarna han stannade här.

 

Ann-Britt

4 juli 2010 11:48

Vilken gnällpelle! Det kunde väl nästa vara värt att köra honom till Oslo för att bli av med honom.

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

 

Nina

4 juli 2010 12:27

Ja, du Ann-Britt. Nästan, men bara nästan så det skulle varit värt det. Är bara ett problem. Många timmar i bilen med honom skulle bli mer som en av mina värsta mardrömmar ;D Klarade knappt av en timme med tåget från Sthlm.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick vi äntligen ett genombrott, Cielo och jag. Från marken dock, men äntligen förstod mitt tuffetåg att det mesta vi gör blir bättre om vi tar ner tempot en aning. Det svåraste jag försökt mig på är att försöka få oss båda att tänka om. Att län...

Det är fredag och -4 grader ute. Är strax på väg ut i stallet. Underbara fredag. Är någonting speciellt med att veta att jag inte behöver stiga upp och åka iväg i morgon. Jag kan stiga upp och släppa ut hästarna för att sedan krypa ner under det varm...

När Libero dog så dog en del av mig. Är svårt att förklara men jag hade under så lång tid svårt att hitta tillbaka och jag har fram till denna jul, två år senare, äntligen hittat hem igen. Jag känner äntligen mig glad över att vara i stallet och har ...

Känner mig så otroligt nöjd. Det har varit mycket hästaktiviteter för oss den sista tiden. I lördags var båda barnen med på käpphästtävling. I söndags red Hugo lektion och idag fick han både rosett och plakett från det hästbingo han deltagit i under ...

Idag har Hugo äntligen fått ihop alla bingobrickor till hästbingot. Han har fått fundera på vad han ska hitta på för aktiviteter till varje moment och sedan har han tränat för att klara de olika momenten innan jag filmat dem. Idag skulle det vara en ...