Hur började det:
1. På vilken klubb började du rida? Ponderosa 4H gård
2. Vem gjorde dig till den ryttare du är idag?: Maria Eriksson, min syster och min mamma.

3. Vilken häst har lärt dig mest? Casper
4. När började du tävla högre än klubbtävlingar? 1999

5. Vilken häst har du mest placeringar med?  Casper
Dressyr:
1. Vem är den mest utbildade häst du ridit? Casper/Black Velvet
2. Vilken häst har du din högsta dressyr placering med? Casper

3. Vad är det svåraste program du ridit? MSV B:2
4. Vad tävlar du för klasser? Ska starta Dorado i år, blir väl LC och LB
5. Vad har du tagit för placeringar i år? Har inte startat 2010

Hoppning:
1. Vilken häst har du hoppat högsta enkelhindret med, vilken höjd? Casper, 150 cm. Huuu, det var läskigt. Kommer aldrig göra om det.

2. Vilken häst har du hoppat högsta banan med, vilken höjd? Frasse, 1m
3. Vad tävlar du för klasser? Tävlade aldrig annat än klubbtävlingar, LC?
4. Vad har du tagit för placeringar i år? Tävlar inte i hoppning.
5. Vilken klubb föredrar du att tävla hos? KoRK

Häst:
1. Vem är den hetaste hästen du ridit? Dorado och lilla ponnyn Timong om ponny räknas.
2. Vem är den starkaste hästen du ridit? Darrin
3. Vem är den minsta hästen du ridit? Fiddeli, shettis
4. Vem är den största hästen du ridit? Är nog någon runt 1,70...Lillebror kanske, kommer inte på någon annan.
5. Vem är den häst du tog grönakortet på? Inget ridprov

6. Vem är den häst du tävlade först i dressyr? Pollyman, vi kom sist. Han vägrade trava och galoppera. Han ville bara göra halt.
7. Vem är den häst du tävlade först i hoppning? Weeping Willow
8. Vem är den häst du tog din första placering med? Timong...tror jag det var.
9. Vem är den häst du tog din senaste placering med? Casper, börjar bli ett tag sedan nu. Börjar suga i tarmen efter placeringar. Nu är det Dorados tur att visa vad han går för.

10. Vilka hästar har du tävlat i lag med? Casper

Antingen eller:
Häst - Ponny
Dressyr - Hoppning
Utomhus tävling - Inomhus tävling
Satsa för seger - Fis rida
Säkerhetsväst - Utan
Vitt schabark - Personlig färg
Ridstövlar-Chaps
Spilta - Box
Spån - Halm
Räcke - Oxer
Kompisar i hage - Ensam i hage
Sandbana - Grusbana

Trodde aldrig jag skulle orka hela veckan! Har varken tränat eller ridit på tre dagar. Börjar bli helt galen. Inte är jag det minsta bättre i ryggen och inte sover jag mer än fyra timmar per natt. I går kväll kröp jag till sängs strax efter tolv och ställde väckarklockan på halv två. När den ringde så klev jag upp, klädde på mig, väckte Nemo och tog en liten promenad. När vi kom in igen så ställde jag väckarklockan på fem. Vaknade tio över fyra av att värken i ryggen var sjukt intensiv. Fick verkligen kämpa för att ta mig upp från sängen. Väl på benen försökte jag röra på mig lite. Huuu, det var ett helt företag. Det var nästan så jag önskade att någon skulle bryta sig in i lägenheten och   mig.

Att jag hade så ont berodde inte på att jag ridit. Jag släppte Dorado på ridbanan och lät honom springa runt och busa av sig. Han sprang runt i nästan en halvtimme. Bara galopperade och galopperade. Han är lättroad i alla fall min söta häst. Tog några bilder, tog dem med mobilen så jag lyckades inte fånga den roliga Dorado.

Idag bestämde jag mig för att tömköra. Då tvingades jag till att gå, eftersom det nu var det som var doktorns order. Kastade på Dorado grejorna, tog med honom ut och hämtade Nemo. Med reflexer upp över öronen begav vi oss ut efter vägen i skogen. Typiskt att det snöat nästan en decimeter under dagen. Det kanske inte låter särskilt mycket, men att färdas med ischias i en decimeter nysnö är inte så kul. Dorado tyckte det var superkul. Han gjorde precis allt han blev tillsagd om. Han travade kort och sakta för att få trava. Trampade, skrittade, gjorde halt och sidvärtes nästan utan protest. Jag protesterade dock; svor, svettades och spottade fradga. För varje steg jag tog så var det som att någon körde in en kniv i rumpan på mig och vred om den. Nemo var inte heller nöjd, han gick bakom mig och fnös över all den snö som låg på vägen. Den nådde honom upp under magen, stackarn, måste ha varit supertungt för honom att hoppa och skutta för att ta sig fram.

Lyssnade på Rix fm när jag åkte ut till stallet. Titti en klok sak. Hon sa att hon pratar norrländska när hon pratar allvar, när hon verkligen vill få fram någonting. Hon sa att hon gör det för norrländska känns bra; rejält och stabilt på något sätt. Haha, det var lite kul sagt. Jag brer också på med norrländska när jag vill framföra någonting som jag vill ha igenom. Det är väldigt sällan någon säger emot då. Alla bara lyssnar. Tror att den ena hälften sitter och är helt förundrade över hur mysigt jag pratar och tänker inte på vad jag egentligen säger, de bara lyssnar. Den andra hälften sitter bara tysta och lyssnar men vågar inte säga att de inte fattat ett jota av vad jag just sagt. Lite som i berättelsen om kejsarens nya kläder, man vill ju inte verka korkad så man låtsas förstå :)

Undra om det är därför jag får all möjlig jävla skit i kroppen? För att jag är en riktig norrlänning; rejäl och stabil. Man ger ju trots allt till de som tål. Trots att jag klagar så känner jag ändå att jag kan ta mer. Mycket mer.

Efter veckans besök hos läkaren fick jag klara direktiv om att jag inte får styrketräna, jag får absolut inte träna yoga och jag får inte under några omständigheter rida. Stirrade tomt på läkaren och frågade om det finns någonting som jag faktiskt får göra? Han konstaterade att jag får köpa en hund och ta långa promenader. För gå ska jag göra, mycket och ofta. Jag framförde att jag har en hund men han vill helst ligga på soffan. Då tyckte läkaren att jag kunde ta med hästen på en promenad. Han var mig en klipsk rackare, den där doktorn.

Bestämde mig i alla fall för att ta en lång promenad med Nemo i hopp om att jag sedan skulle kunna sova hela natten. Tror bestämt att detta är en av de enda gångerna i mitt liv som jag faktiskt gjort som jag blivit tillsagd. Och hur bra gick det? Hann halvvägs när jag halkade och ramlade handlöst i backen. Ischiasen strålade upp i skallen och rätt ner i fötterna. Låg kvar på marken ett tag innan jag ens funderade på att resa mig. Var inte säker på att jag ens skulle ta mig upp. Efter en hel del stånkande och stönande så kom jag äntligen upp på fötter. Stod och kände efter så att alla delar var på plats. Verkade som det, tills jag började röra på mig. Helt sjukt hur ont det gjorde, var så otroligt svårt att få det högra benet att ens försöka röra på sig. Vände på klacken och gick tillbaka samma väg som jag kom.

När jag äntligen var hemma igen så fick jag sprätta förpackningen med piller som jag hämtat ut på eftermiddagen. Hatar att tugga tabletter. Tabletterna hjälpte dock denna gång, de tog inte bort smärtan helt men jag kunde i alla fall röra benet framåt.

Senare på kvällen, strax efter 21 så åkte vi ner till Pluto för att möta upp alla kollegor och heja på det gäng som ställde upp i företagsrocken. Det var kul, men jag var inte särskilt rörlig så det blev inte någe dansa. Vårt lag kom sist, det sög, bigtime!