Min målning "You must feel the force around you".

Jag var med Milla till Åsby idag. Drog en fika och hade det bara gott. På vägen hem svängde vi förbi Erikslund och shoppade loss på riktigt. Jag kom därifrån med ett golvstaffli, ett bordsstaffli, flaskor med olika färger, penslar och annat smått och gott. På klädfronten lurade Milla på mig ett par snygga, heta, supertighta svarta jeans. Jag ordnade även tröjor och två par skor. Ett par Cheep Monday sneekers och ett par efterlängtade svarta jodpurs. De kommer att bli supersnygga till mina nya jeans :) Är nöjd med dagens inköp ;)

Jag har provat mitt nya bordsstaffli när jag denna kväll målat lite på min Yoda tavla. Det är mycket kvar att göra men så här långt har jag kommit...

Ibland kan ens vardag bli övermäktig på något sätt. Jag kan säkert uppfattas som en hård typ men jag är inte det egentligen och jag kan ibland vara orolig för att folk ska genomskåda mig och se hur mjuk jag egentligen är. Det känns som att jag har mycket att bearbeta efter denna vecka. Jag älskar att komma till stallet. Alla där är så snälla och Cielo är det mest underbara som finns i min tillvaro. Ingenting kan beskriva hur mycket jag älskar honom. Trots ett bra avslut på min vecka så har jag har haft mardröm efter mardröm hela natten. Självklart handlade de flesta drömmar om att Cielo försvann. Han dog och när jag tänker på det så gör det ont i mig. Att älska någonting gör också att man har en automatisk rädsla för att förlora det. I min dröm fanns ett hopp eller en övertro på att veterinären skulle kunna rädda honom men inte ens han kunde hjälpa mig. Klockan sex gav jag upp och kastade av mig täcket. Gjorde en ordentlig frukost medan Nemo fortfarande låg under täcket. Han är inte den morgonpigga typen. Har inte gjort så mycket mest lullat på här hemma. Tog en lång morgonpromenad och kände hur jag långsamt började vakna till liv och helt plötsligt var jag tillbaka i den gamla vanliga Nina igen, det var länge sedan jag träffade henne. Inspirationen flödade genom kroppen och nu känner jag mig så positiv och livfull. Jag tittade precis på den tavla som jag påbörjat och jag tror att jag ska ta tag i den. Master Yoda, han är så söt.

Jag jobbade på fritids i går. Det var ett perfekt avslut på veckan, inte bara för att jag vann i airhockey utan för att jag fick leka. Göra någoting som jag känner att jag älskar och brinner för. Att få var med barnen och stå för underhållningen. Vi började eftermiddagen med att fika, vi bakade på torsdagen. Det var riktigt roligt. Efter vi fikat var det dags att spela Wii. Jag kom sist till spelet och blev därför sist på listan så jag hann inte spela innan det var dags att gå hem för dagen. Men det gjorde ingenting för jag spelade match efter match i airhockey :)

Det är precis sådana här saker jag vill göra. Ha roligt, mest hela tiden. Skratta och bara känna lycka. Jag vill satsa på skolutveckling. Den dagen jag kliver av ledningsgruppen så tänker jag satsa min tid på att arbeta fram nya metoder och idéer. Jag känner mig sjukt inspirerad och tankarna bara flyger fram på allt jag skulle vilja göra. Jag funderar till och med på en ny iPad app. Tack, Eva för att du denna vecka planterade ett frö hos mig, nu ska jag ta detta frö och vårda det. Jag förstår vad du menar med att jag är en ledartyp men det är inte det jag vill göra. Jag vill stå för utveckling. Det är då jag blommar och mår bra. Jag vill vara kreativ. Jag vill vara nära det som jag är bra på.

Flickan och kråkan

Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tatt slut

Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan

Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
o hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och hennes hår är så ljust
o hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död

Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant

O hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent

O jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett

För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar

O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent

Cielo, det är han min blogg handlar om. Jag är så stolt över honom. Varje dag när vi kommer in i stallet för att rengöra vårt sår eller pyssla så kommer alla fram för att hälsa och titta på mitt nyförvärv. De säger så snälla saker och alla tycker att han är så fin :) Det värmer mitt hjärta. Jag lyckas alltid hitta någon som kan hjälpa mig att hålla i honom när jag rengör såret.

Cielo var inte så pigg på att gå från hagen idag. Han stretade lite men var inte alls svårövertalad. Han hakade på och så fort vi stängde grinden så kom han på att nu blir det nya äventyr. Han trampade snabbt upp mot stallplanen och kom lydigt med mig till stallet. Det var upptaget i duschspiltan så jag bestämde mig för att ställa upp honom på uppbindningsplatsen längst bort. Jag tog Cielo med mig och han gick snällt som en liten hund efter mig längs hela den långa stallgången. Han är så modig. Jag fick hjälp att hålla i och rengjorde snabbt såret. Borstade honom och gick sedan tillbaka till hagen. Han uppförde sig helt exemplariskt hela tiden och jag blir glad bara jag tänker på det. En liten fölunge som är nio månader men så trygg, modig och säker.

Var så sugen på att måla när jag tagit mitt bad efter stallet. Tog fram grejorna och strök färgen över duken och vips hade klockan blivit mycket. Helt otroligt vad tiden går fort bara jag lägger penseln på duken :)

Nu ska jag kolla "Livet blir bättre". Idag är det Dogge som berättar om sitt liv.

Fick idag en kommentar i min blogg där det var en tjej som frågade om jag målar någonting just nu? Jag svarade henne och i samma veva så slog det mig. Min nya tavla som jag själv vill ha ska vara stor och underbar. Jag vet precis hur den ska se ut. Nu gäller det bara att hålla min idé i huvudet till den dagen då jag hittar tid att få ner den på duken.

Jag håller just nu på med en Master Yoda tavla. Jag älskar Yoda och hans roliga fötter. Han och R2D2 är bara bäst. Jag och min ungdomskärlek såg ofta på Starwars. Han gjorde mig till ett Starwarsfan. Såg precis att Episod 1 går som 3D på bio nu. Tror jag ska sjunka ner i ett biosäte och drömma mig tillbaka till en svunnen tid ;)

Det är så roligt att jobba med en fölunge. Cielo gillar verkligen att mysa och bara bli ompysslad. Idag har vi provat pälsglansen. Har glansat manen och kammat den ordentligt. Jag gillar att min häst luktar Foxfire pälsglans ;) Han brydde sig inte det minsta när jag sprutade på glansen i manen. Han spände sig inte ens.

Jag rengjorde såret ordentligt. Öppnade upp det eftersom det fortfarande vätskar lite. Inte mycket men nog för att jag fortfarande vill hålla det öppet. Det är en flik som gör att det är svårt att komma åt och få det riktigt rent. Idag hällde jag i jodopax och spolade med vatten. Han tyckte att det var lite läskigt och att det sved men han stod snällt och bara bet ihop medan jag utförde den grymma behandlingen.

När jag släppte ut honom i hagen så ville han inte att jag skulle gå. Han gosade in mulen i min nya jacka. Han gillar också Horsewear :) Det verkar bra. Jag har även köpt mig en windstopper och en fleecetröja från Horsewear. Bra grejor :)

Cielo var så mycket bättre i benet idag! Jag drog lättnadens suck och kramade om min lilla häst. Jag har sovit riktigt dåligt och oroat mig hela dagen idag. Vaknade klockan fem och mådde skit. Därför kändes det så otroligt skönt att han var ok. Han kom snällt med mig och gick som en liten ängel hela vägen till stallet. Blir så glad när han är så här duktig. När han kom fram till stalldörren så kom han plötsligt på vilken tortyrkammare det var där inne dagen innan. Han ville verkligen inte gå in. Aldrig i livet! Efter en stunds övertalning så gav han dock upp och trampade snällt in. Han ställde sig i duschspiltan och tittade nyfiket på alla de andra hästarna. Coolare häst får man söka efter. Jag fick hjälp att hålla medan jag öppnade upp såret och rengjorde ordentligt. Han lyfte benet för att visa att han inte tyckte det var särskilt skönt. När jag var klar fick han massor av beröm och en mysstund. Att mysa är Cielos favoritsyssla och min med :) Tänk vilken tur att vi gillar samma!

När jag var klar och började att packa ihop mina grejor så kommer en av tjejerna fram med ett pannband till Cielo. Det var värsta snygga blinget med röda och vita stenar. Blev helt till mig. Det var det snyggaste jag sett. Känner mig så lycklig, älskar att få presenter. Det var bara så oväntat och perfekt. Han kommer att bli såååå snygg i det :)

På väg tillbaka till hagen gick vi förbi bilen för att hämta lite godis. Han kikade in i bagaget och hälsade på Nemo som väntade i buren. Han är så rolig, inte det minsta rädd eller orolig. Han tittade nyfiket på vad det kunde tänkas finnas för spännande saker att tugga på. När vi gick till hagen tränade vi att stanna. Det gick så bra och jag blev så stolt i hjärtat när jag tänkte på hur mycket han lär sig...varje dag. Längtar till i morgon då jag ska åka till stallet igen :)

                                 Kram på er!