Jag har blivit med häst för fjärde gången. Lilla Cielo är så nära nu. Jag har idag kollat lite på olika transportbolag och angett när jag vill ha hem honom. Datumet jag sagt till dem är mellan den 16 januari och 31 januari. Den som kommer med det bästa datumet får köra hem min häst. Det är snart! Har även mejlat Linda samt hyresvärden för att förbereda hemfärden för min lilla prins. Jag känner mig precis lika upprymd som jag förväntat mig att jag skulle göra. Tänk vad en liten fölunge kan göra för mammahjärtat. Ska bli så skönt att äntligen få honom i min omvårdnad. Få klappa på honom, borsta och bara veta att han är min helt egna.

                                                  

                        Lycka   

Jag har ruskig träningsvärk idag. Var tvungen att träningspausa. I morgon tänker jag dock köra på som vanligt. Det har öppet kl.10-17 Ska försöka ta mig iväg på förmiddagen. Blir en bra start, då kan jag fixa i förrådet efter det :)

Det blev ett besök till biblioteket med Emme idag. Där hittade hon en hel bok om allas vår Barbaskön eller som Emme säger BarbaNina. Jag läste den för henne och hon tjöt av skratt. Jag med. Det var den roligaste barnbok jag läst, mest för att den var så slående. Var som att de skrivit en bok om mig. Boken handlade om Barbaskön, se bild.

Det var nämligen så att de andra hade tillverkat en maskin för att få ordning på Barbasköns hår som alltid står på skaft. Maskinen var dock lite defekt och han blev bara ännu risigare i skallen. För att få ordning på vad de misslyckats med så provade de den ena metoden efter den andra men Barbaskön trivdes inte med någon av de nya frisyrerna. De andra gav upp och lät Barbaskön vara precis som han är. Jag riktigt andades ut i slutet av boken. Tänk vad tur att de kunde se att det inte är frisyren och allt det yttre som gör Barbaskön till den sköna typen han är. Nä, för Barbaskön har en insida som slår allt annat. Tummen upp för "Barbapapa - frisyren". Slutet gott, allting gott. Tror däremot jag hoppar boken om när Barbaskön får loppor. Den låter läskig.

Med lockarna i håret på skaft stormade jag denna afton in på Ikea. I hälarna hade jag min vapendragare Irmeli. Vi hade en gedigen lista över vad vi skulle handla. Tur att vi tog Mavericken kostaterade vi när vi stod ute på parkeringen. Jag fällde snabbt ner baksätet och så stuvade vi in alla grejor. Jag har länge, alldeles för länge tänkt att jag ska göra iordning i det ena förrådet så att jag kan stuva in hästgrejor och hästkläder lite smart. Har bara liksom inte blivit av. När jag nu ska bli hästägare väldigt snart igen så är det hög tid att ta tag i detta lilla dilemma.

Nu har jag bilen full med hyllor men alldeles för mycket träningsvärk i mage och lovehandles för att kunna bära ner dem i källaren :D Men positivt är att jag nu vet at det finns excisterande muskler där under allt det andra. Haha! Irmeli lovade att göra en insats i morgon. Det finns dock ett problem. Även om jag får hjälp med att ta ner hyllorna i förrådet och skruvar ihop dem så går de inte in i förrådet. Det är fullt...med skrot. Eller det finns förresten två problem. Återbruket har stängt i morgon så jag kan inte kasta ut skiten som står i vägen.

När vi fått in prylarna i bilen så åkte vi vidare till Max. Vi tittade inte på menyn, det gör vi aldrig, vi vet vad vi vill ha. Väl framme vid beställningen så fick jag en chock! Max måste vara sålt, det kan inte vara norrländskt längre. Det är den enda förklaringen jag kan komma på. Ultimate cheese finns inte längre på menyn. Inte finns det falafel eller chilidip heller. Irmeli blev ställd och visste inte vad hon ville ha. Jag handlade dock snabbt. Spände ögonen i tjejen bakom kassan. Tog till den stränga lärarrösten som jag använde på den norske gutten som var tvungen att meddela mig att det inte är ordnat någon lunch till de 27 ungdomarna när vi var på Legotävling i Norge. Jag var saklig men sträng och fick tillslut min kära Ultimate cheese med vegetarisk burgare. Ingenting är omöjligt bara man har den rätta inställningen och viljan.

Vi gled förbi Ica Maxi på väg hem. Är så less på att det luktar fisk i min lägenhet. Nemo har ätit fisk i flera dagar och min känsliga näsa fixar helt enkelt inte detta längre. Jag har nu skaffat barnmat till honom. Han ska nu få käka morotspuré när han vänjer in sig på den vanliga hundmaten. Puh. Jag har från och med i dag en större förståelse för varför alla småbarnsföräldrar har så taffligt med cash. Barnmat är inte billigt. Nu äter min lilla terrier inte särskilt mycket, men jag kan tänka mig att det kan gå en del burkar per månad i en småbarnsfamilj. Om jag blir miljardär någon gång så ska jag stå och dela ut gratis barnmat och blöjor hela dagarna. Det skulle kännas som en god gärning.

Jag har fått sova hela natten! Nemo har inte behövt vara ut en enda gång. Hur jag känner mig just nu går inte att beskriva. Jag har redan jobbat några timmar och har en plan för vad som ska hända under den kommande terminen. Nemo är fortfarande riktigt trött och han sover hela tiden men magen verkar kurera sig och han är mer normal i avföringen. Jippi!

Jag har inte ont i hjärtat längre heller. Det bara vände efter att jag pratat med A i går. Nu kommer jag kunna lämna och gå vidare. Det känns helt underbart. Det bara gick upp för mig så där. Tänk vad bra allt kan ordna sig. Nu ska jag bara ta tag i att få hem Cielo så kommer mitt liv att vara fulländat :) Back to basics. Mitt liv blir som det alltid har varit, för att citera en klok tjej: "Nu kan det bara gå åt rätt håll! Nya krafter, ny häst och ingen karl, det är rätta melodin". Sund inställning :)