Det är aldrig så skönt att ta ut linserna ur ögonen som efter en höskörd. Det är heller aldrig så skönt att duscha som efter en höskörd. Hur länge man än duschar och hur många gånger man än tvättar håret så finns det hela tiden något litet höstrå kvar som nästlat sig in. Man har hö precis överallt. När man däremot kommer ut ur duschen så finns det ingen gång då man känner sig så ren och nyttig som efter en höskörd. Kroppen värker...precis överallt och fingrarna känns ömma efter att man lyft höbalar i sju timmar. Denna gång var det bara 4 hektar som skulle in. Vi har båda skörderna fått in ordentligt med hö, rekordskörder och det ser lovande ut inför vintern. Vi har dessutom fått otroliga mängder med hösilage. Men mat går alltid åt, speciellt när det finns 80 hungriga munnar att mätta :)

När vi äntligen var färdiga så gick jag ner till Cielo. Han är så ljuvlig. Jag kliade och klappade på honom. Han bara njöt. Det blev ingen körning idag eftersom jag varit fullt upptagen med höskörden och kusken var på travet med sina hästar. I morgon är det dags igen. Det känns bra. Cielo kördes för tredje gången i går och han trampade på som att han gjort detta i flera år. Han har gjort ett intryck hos kusken. Han gillar att köra Cielo. Han säger att han är lättlärd och klok. Vill vara till lags. Det låter inte unikt för just Cielo. Han är en PRE och jag vet att just dessa egenskaper är unika för dem alla :) Jag älskar att vara PRE ägare och kommer aldrig att byta hästras!

Nu måste jag knyta mig. Sov gott alla ni där ute i cyberrymden. Jag kommer att sova som en stock hela natten. Ögonen är redan tunga.