Cielo har under flera veckor fått stora blemor efter bomsbett. Han verkar inte känslig för när de sätter sig på honom eller när de biter honom. Det är nog det som är problemet, han bryr sig inte om att vifta bort dem. Han låter dem helt enkelt bita. Jag försöker smörja, spruta och tvätta honom med både det ena och det andra men de låter honom inte vara ifred. Det blir små sår från de små blodtörstiga insekterna vilket gör att de blir ännu mer tokiga. Som sagt, detta verkar inte bekymra honom, men jag bryr mig. Han är helt knottrig på vissa ställen   Har du några spontana tips om medel eller andra förslag på vad jag kan tänkas göra för att skydda honom.

Usch, jag gillar inte mörkret. Jag önskar att det kunde vara sommar och ljust hela året. Jag hade massor med saker jag skulle hinna med idag. Åkte iväg till stallet tidigt, körde Cielo och sedan tog energin slut. Då helt plötsligt ville jag absolut inte hem. Jag borstade, putsade och vi hade det bara så underbart bra.

Han var så otroligt duktig idag. Gjorde iordning honom och fick sedan hjälp att spänna för. Åkte iväg och jag känner mig lika stolt varje gång jag kör helt själv. Älskade Cielo. Jag kom inte hem förrän strax innan åtta. Helt otroligt hur snabbt tiden går när man trycker näsan i Cielos man. Bildbomb från vår eftermiddag :)

Men på brädan fläktar det skönt. Förstår inte varför jag inte tar mig tid att åka mer än vad jag gör. Älskar verkligen farten! Tog i alla fall brädan till jobbet idag. Orkade inte hämta cykeln från förrådet :)

Det blir inte alltid riktigt som man tänkt sig. Det är inte alltid Cielo tänker som jag eller kanske mer logiskt: Det är jag som inte tänker som Cielo. Idag stod det löshoppning på schemat. Vi byggde en superbra bana. Eftersom vi var i stora ridhuset så delade vi av banan. Det var helt ok. Hästarna hoppade och var glada. Plötsligt kom Cielo på att det verkade mycket roligare att hoppa åt andra hållet så han vände om och hoppade över staketet ut ut löshoppningsringen. Allt finns på film, förmodligen även minen på mig när jag inser att han just klev över staketet. Busunge ?

Canvastavla målad med akryl. Mått 50x70 cm. Målad av Nina-Alina.

Pris: 900 kr

Har du någon tom vägg hemma, i stallet eller i ridhuset som skulle behöva piggas upp lite? Då kanske du skulle slå till på denna färgklick. Måttet är 70x90 cm och tavlan är målad med akryl på canvas. Målad av Nina-Alina.

Pris: 1200 kr

Vaknade inte förrän 9.30 i morse. Trodde knappt mina ögon när jag kollade klockan. Skönt var det i alla fall att sova länge. Tog en promenad med Nemo, käkade frukost och kom sedan igång med att grunda några tavlor. Ska måla några försäljningstavlor för att se om intresset finns. Jag har mängder av idéer och jag ska försöka få dem att fastna på duken. Verkar som att det är mycket färg som gäller för mig just nu. Vill måla mer abstrakt, inte så exakt. Vill måla tavlor som passar även i hem där inte hästarna har en naturlig del.

Det viktigaste som hänt idag är att jag har kört Cielo. Alldeles själv! Jag åkte ut för att göra bakgrundsforskningen till kursuppgiften. Bestämde mig dock för att köra först eftersom Carina var i stallet och kunde hjälpa till att hålla fast Cielo när jag lade på vagnen. Det gick toppen. Körde iväg, lite nervöst var det. Inte för att jag var ensam, nej för att jag visste att det var fullt med vatten som vi skulle bli tvugna att ta oss förbi för att komma ut på ängen. Cielo gillar inte vatten.

Efter lite övertalning bestämde han sig dock för att kliva över det farliga och mitt hjärta kunde inte bli lyckligare. Det kändes som att jag dragit en miljonvinst. Körde runt på ängen och styrde sedan mot vattnet igen för att åka tillbaka till stallet. Det blev tvärstopp. Bara för att man har passerat det farliga från ett håll så betyder det för en häst inte automatiskt att denne tänker gå över när den kommer från andra hållet. Men efter att han sakta, sakta närmat sig vattnet så bestämde han sig bara för att passera. Jippi! En miljonvinst gånger två! Vi travade uppför backen till stallet och Cielo bara njöt av de långa positiva meningar som han fick av mig. Ibland blir man bara så stolt. Men det tog inte slut här. Lilla C stod sedan som ett tänt ljus när jag duschade av honom och oljade hovarna. Han åt sin mat med nöjda tuggor medan jag rengjorde grejorna. Han är verkligen som en skatt min älskade vän. Tänk vilken tur att det var just jag som fick honom!

Nu ska jag sätta mig ner och måla min tavla innan kreativiteten försvinner ;)