Det finns det visst. Det var sol och supervarmt när jag släppte ut lilla C i morse. Det hade varit någon minusgrad under natten så det hade torkat upp allt det eländiga vattnet. Jag bestämde att idag är den dagen då jag ska bygga en till hage så pojkarna kan vara ute tillsammans. Pyttsan! När jag åkte från jobbet på eftermiddagen så var det spöregn. Blä! Hämtade in Cielo. Han kastade sig ner i den nyspånade boxen och rullade varv på varv tills han rullade fast. Han lyckas alltid. Det är mer en regel än ett undantag att han fastnar. Jag har dock alltid låtit honom lösa situationen själv, det enda jag gjort för att hjälpa honom är att smacka lite när han tänker ge upp och bli liggande. Nu vet han att det är bara att trycka sig mot väggen och försöka komma mot mitten av boxen. Vissa hästar blir helt paralyserade men det blir inte han och det är skönt.

Veterinären är kontaktad och kastreringen är inbokad. Jag har bestämt mig. Cielo ska bli valack.

Ruskväder ute, mys inne.

Jag är riktigt sliten. Benet riktigt dunkar, har skitont i armbågen och näsan är svullen (som att den inte var nog stor sedan tidigare). Bestämde när jag åkte från jobbet att det blir en lugn eftermiddag och kväll. Gick på en gång in och bytte om för att göra stallet. Kom ut på gården, kopplade på hästtransporten på bilen och drog fram den. Bestämde mig för att lastträna mina juniorer. Började med Cielo för att han var närmast till hands. Öppnade grinden och skulle gå in i hagen. Med elhandtaget i handen kröp jag in under nedersta tråden (totalt otänkt). Cielo sprang mot mig med arga ögon (vet inte varför). Han kom fram och fäktande med sina långa ben, han landar sin lilla mule mitt på handtaget. Hann inte stoppa honom innan jag hörde hur det small till. Han studsade iväg och viftade med de långa benen. Får fast honom efter att jag övertygat honom om att det inte var mitt fel denna gång.

Precis vid grinden hade det tinat massor med snö under dagen och det var fullt med vatten. Cielo hatar vatten. Han vägrade att gå ut ur hagen. Jag klev ut, längde ut grimskaftet och ställde mig bakom ett träd. Hade inga planer på att bli bogad av någon häst idag också. Behövde inte vänta länge innan Cielo kom ut genom grinden som skjuten ur en kanon. Fångade in grimskaftet och sa åt honom att lugna sig. Han kastade med huvudet och fortsatte att fäkta med sina framben. Jag suckade och tog med honom till transporten. Ledde in honom och gav en morot. Ibland måste man bara bryta mönstret. Nu fick han beröm och en morot i stället för att vi bara skulle bli ovänner.

Veterinären kommer snart ut för att vaccinera Libero. Ska då prata med henne om kastration av lilla C. Det blir nog lugnast så. Vi kommer inte överens längre. Han är riktigt prestig och jag får vara på min vakt hela tiden. Han är dessutom som en piraya. Biter på både mig och Libero.

Hämtade ut Libero. Han kom glatt med till transporten. Där, bredvid rampen blev det tvärstopp. Han skulle inte gå där. Jag klev in och lirkade i säkert 45 minuter då det plötsligt slog mig att jag skulle lasta honom på andra sidan. Flyttade väggen och lockade med en morot. Lugnt och metodiskt klev han på. Väl på plats fick han flera morötter och jag klappade och vi hade det riktigt mysigt. Backade ut och han gick väldigt lugnt och lyssnade på mig hela tiden. När vi kommit ut fick han ännu mer beröm och jag mutade honom att komma in ännu en gång. Det gjorde han. Lika lydigt backade han ut ännu en gång. Då gick vi in i stallet. Han fick snällt vänta på stallgången medan jag mockade. Men för att utmana honom ännu mer fick han stå där med tränset på. Libero ogillar verkligen att ha bettet i munnen.

När jag mockat klart så borstade jag och kratsade hovarna. När jag kom till den kritiska bakhovarna så vägrade han att samarbeta. Jag visste dock att han kunde lyfta benet eftersom han gjort det i två dagar. Tog ett bestämt tag men ingenting hände. Jag provade att smacka och trycka men han rörde inte en fena. Klappade till honom. Då tryckte han fast mig i väggen. Jag blev arg, då lyfte han snällt på hoven. Haha, tänk vad tokiga de är mina pojkar!

Detta är en vädjan till alla försäljare ute i landet. Inte vilka försäljare som helst, utan de försäljare som säljer hästar. Om jag någon gång ringer dig och vill köpa en häst, rekommendera då en 16-årig valack. Tala om för mig att jag är för gammal och skröplig i kroppen för att fäktas med ungtupparna.

Tack på förhand.

Jag ogillar när snön börjar smälta. Det blir blött och halkigt. Man måste ha stövlar och det gör inte situationen bättre. När jag skulle hämta Libero från hagen så lyckades jag. Blir så less. Han kan ibland vara lite spänd när man ska gå från hagen. Har att göra med att han blir lite uppspelt av att vara ute. Som vanligt tvekade han att gå ut genom grinden. Han lyckades dock övertalas. Han kunde dock inte få ordning på fötterna och uppenbarligen inte jag heller. När han hoppade till och tokade sig hade jag inte en chans. Jag fick en bog i sidan och tappade balansen, jag stöp i backen. Skrämde hästen till döds och dödsrycket gjorde att han på något sätt kom åt mig med en hov. Den prickade mig rätt på smalbenet och hästen blev helt förstörd. Jag bet ihop, försökte att lugna honom samtidigt som jag gjorde mitt bästa att överhuvudtaget kunna stå på benet. Jag stod länge länge och försökte prata honom ner på backen. Lyckades till slut. Tog min häst, mitt onda ben och började att traska, varv på varv runt gården tills han var helt lugn. Han är väldigt lätt att få ner på jorden även om han blir läskigt stor när han kommer upp i varv. Det gäller bara att vara nog modig och hålla sig kall...för hans skull. När han sänkte huvudet och slickade sig runt munnen avgjorde jag att han kan få gå in i stallet.

Nu sitter jag i soffan med Nemo i famnen, han tycker synd om mig. Det värker i benet och jag kan redan se hur illa det kommer se ut. Det känns liksom hur blått det kommer bli :/

Jag brukar köpa dessa på Markan! Det är bara där jag hittat dem. Gillar dem starkt. Idag när jag skulle tanka gick jag in på macken och där låg de. Mina favvogodisar! På macken i Övertorneå! Tänk som jag letat. Hade nästan glömt bort dem.

Gårdagens regn har bokstavligen spolat bort mängder med snö. Snön har krympt med säkert 40 cm. Det upptäckte jag idag när jag släppte ut Libero. Han sprang runt i hagen och såg ut att ha så roligt...tills jag såg vad han egentligen gjorde. Han måttade höjden på staketet. Eftersom snön tinat så har det blivit ett enormt glapp mellan marken och nedersta tråden.

Jag tog in hästen. Plumsade runt i den regnblöta snön och sänkte nedersta tråden. Första skruvdragaren hade slut batteri. Den andra skruvdragaren gav upp när jag gjort två tredjedelar av hagen.

Note to myself: Ha alltid ett nyladdat batteri nära till hands.

Det var meningen att jag skulle tömköra Cielo en riktig långtur men eftersom hagfixet drog ut på tiden så fick vi hålla oss hemmavid. I efterhand känns det väldigt bra eftersom det passerat mängder med timmerbilar. De kör i skyttetrafik för att få allt timmer från skogen.

Jag tränade honom i backen upp till gården, högst uppe på krönet måste man passera gamla järnvägen. Spåret är täckt med stora stockar. Det var spännande. Först vägrade han att gå men efter att jag gått med honom två gånger från varje håll så gick han utan att tveka. Vi hade riktigt roligt och det känns väldigt bra eftersom det känns som att vi bara haft skilda åsikter om precis allt de senaste veckorna. Cielo är en sådan häst som testar allt, varje dag. Han får en tillsägelse varje gång men bara måste prova i alla fall.

När vi kom in så borstade jag bort mängder av hår. Han blev riktigt fin och såg nöjd ut. Min stora kille.

Libero, älskade Libero. Han är så lugn och avslappnad nu. En helt annan häst. Idag borstade och kliade jag på min vackra häst. Han tittade på mig med sina kloka ögon när jag förklarade för honom att vi måste kratsa alla fyra hovarna. Helt plötsligt, som att han inte gjort annat, så lyfte han på alla fyra hovarna och jag kunde kratsa dem i lugn och ro. Jag tjärade framhovarna och nästan grät av lycka över vilka underbara hästar jag har. Det var en riktigt mysig stallkväll trots att jag fått byta mina dyngsura, regndränkta stövlar fyra gånger.

Bild från hallen på övervåningen.

Öppnade postlådan och där låg det ett paket adresserat till mig. Öppnade det och där låg det en lilla My burk. I burken hittade jag någonting alldeles speciellt. Känner mig saknad. Det högg till i hjärtat. Saknar också. Frukost på Markan är oslagbart.

I måndags var det -17 när jag fodrade i stallet på morgonen. I morse var det +7. Det tinar massor. Bestämde mig därför, efter att jag sprungit runt med blöta fötter i två dagar, att leta fram mina gummistövlar. Mäktig som få har jag sprungit runt ute på gården denna kväll. Nu är jag inne och fötterna är torra.

Med plusgraderna så åkte Nemos toviga vinterpäls. Den fick en välbehövlig semester. Nemo är för övrigt väldigt låg efter att han gjort illa en klo. Stackars liten.