Sökte efter ett foto idag. Rotade igenom mitt album men hittade det inte. Hittade massor av andra roliga bilder   . Här kommer några bilder på min första ponny Pollyman. En riktig sötnos :)

Och såklart mitt halvblod Casper.

Casper gillade att tävla men han var inte vidare förtjust i att åka transport. Han var alltid dyngsvettig när jag lastade ur honom då hade han piafferat och sparkat, ibland i flera timmar.

...eller jag hämtade honom i går men jag var så trött att jag inte orkade blogga. Jag åkte ut och hämtade en transport, packade iordning hö och körde direkt ut till Strömsholm för att hämta hem min lilla pärla. Jag körde förbi och betalade innan jag åkte vidare till Cielo. Det blev en kostsam hovböld men jag skulle lätt gett vad som helst för att åka hem en frisk pojke. Han var glad över att få se mig. Började direkt att äta när jag kom in i boxen. Sötunge. Lugn och stabil.

Jag fick alla instruktioner inför hemfärden och packade sedan in min häst i transporten. Han gick snällt in och stod som en ängel hela vägen hem trots det stormiga vindarna som tog tag i transporten gång på gång.

Väl hemma så öppnade jag fronturlasten och han kikade nyfiket på mig. Han tyckte att det var en riktigt bra idé att gå ut fram. Det är tur att han alltid kommer få göra det när jag väl får hem min egen vagn. Den är extra hög, extra bred och har självklart fronturlast. Jag har aldrig haft en vagn utan fronturlast. Det är så enkelt att lasta ur och man behöver inte ens hjälp att lasta ur en liten fölunge :) Han gick med höga knän på rampen och följde snällt efter mig. Han kände direkt igenom sig. Han tittade och jag såg att han var nöjd över att vara hemma igen. Vi gick in i stallet och han började direkt att äta. Hungrig som en varg. Han åt som att han inte fått mat på flera dagar :)

Jag ordnade allt i stallet och åkte sedan tillbaka med transporten. Skyndade mig hem för att duscha och begav mig mot personalmötet på jobbet. En aning sen men jag anlände i alla fall :) Pratade med en kompis när jag kom hem och störtade sedan i säng. Vaknade fem i morse och kunde inte somna om. Steg upp, tog en promenad med Nemo och åkte sedan iväg till jobbet för att ordna lite med dagens schema. När jag fixat alla vikarier så tog jag mina grejor och åkte iväg till Cielo. Han hade fått frukost och jag passade på att tempa honom medan han käkade sin müsli. Han var tillbaka på 37,5 och det kändes bra :) Jag mockade och klappade lite på honom innan jag skyndade mig hem för att duscha och vara tillbaka på jobbet innan åtta då lektionerna skulle starta. Det är lycka att ha stallet 7 minuter bort.

Fick ett samtal från stallet på eftermiddagen. Jag fick då veta att Cielo var lugn där han stod i sin box. Han har boxvila och tar det med ro. Han har till och med kunnat ha stalldörrarna öppna utan att skrika och vara orolig. Blir så stolt. När jag kom dit så tog jag ut honom ur boxen och mockade ordentligt. Klippte upp bandaget och skulle sätta ett nytt. Då bröt helvetet loss. Han skulle minsann inte rengöra och sätta på något nytt bandage. Han hoppade, stretade och gjorde allt för att få mig ur balans. Jag var genomsvettig och helt slut efter att jag bråkat med honom i minst en halvtimme. Andfådd och ursinnig på insidan ringde jag min älskade syster. Hon kom så klart på en gång för att hjälpa mig. Emilia också. Hon fick dock vänta med Peter utanför stallet tills vi var klara. När Milla stod vid huvudet och pratade med honom så fick jag på honom bandaget inom loppet av en minut. Han stod helt stilla och var supernöjd över uppmärksamheten. Men han kan min Cielo också. Han är i stort sett alltid en ängel men ibland vill han helt enkelt bara skaka liv i sin alltför avslappnade mamma :)

När Emme fick komma in så konstaterade hon att Cielo och Dorado var på plats i sina boxar. I samma stall där Cielo står så finns det en skimmel och självklart var hon säker på att det var Dorado. När Emme sedan skulle gå så sa hon glatt hej då till dem båda. Väldigt glad för att hon äntligen träffa Dorado igen :/

Jag tog ett bad när jag kom hem. Känner mig justerad i ryggen, han ont i axeln och jag har nog knäckt handleden. Börjar bli för gammal för att bråka med osäkra fölungar. Nu ska jag bara ligga på soffan. Ska se Grey's och sedan sova. I morgon ska jag be om hjälp på en gång, inte börja bråka med honom på egen hand. Det är bara dumt. Man lär sig någonting nytt varje dag.