När vi kom ut till stallet för att lasta på Cielos speedcart på hästtransporten så fick min vita pärla syn på mig. Han gnäggade och gnäggade och ögonen bara lös. Lycka! Jag gick självklart dit och pysslade och strök på honom. Han hade bajsat i vattnet så det gick inte att dricka :( Jag diskade och fyllde på nytt. Han drack och drack. Vi myste lite till och sedan var jag tvungen att åka igen för att städa ur lägenheten. Liza kom förbi med fika. Vi hade det supermysigt där på golvet i min tomma lägenhet. Jag kommer att sakna Liza mest av allt tror jag (efter Emme förstås). Nu sitter jag på Max. Är så trött. Hästarna lastas mellan nio och elva i kväll. Ska sova hos Milla. Hon och Emme kommer med mig i morgon. Vi kör då de 51 mil som det är till Ö-vik. Då är det bara hälften kvar.

Tack alla för era snälla och peppande kommentarer från gårdagens inlägg. Det värmer att så många tror på Libero. Kram till er.

Chauffören som lämnade Libero till mig tog mig lite åt sidan för att tala om att min hingst kanske inte ska vara hingst. Han sade att om han inte blir lugnare så är det inte värt besväret.

Jag kan se att Libero är väldigt lättstressad. Han kanske inte ska vara hingst. Han är en underbar individ som är fantastisk i boxen. Men ett liv på box är inte ett alternativ. Han vill inte vara ensam och han har många hingstfasoner för sig. Vi får se om det lägger sig när han kommer till ett mindre ställe. Det kan ju även eskalera. Att kastrera honom finns dock i mina tankar, det är inte roligt att se när han stressar upp sig och inte blir kontaktbar.

Tog ut honom i ridhuset på morgonen i går. Han var så fin och lugn och harmonisk. Han uppförde sig exemplariskt. Jag fick på eftermiddagen ett samtal om att han är jättestressad och bara springer runt i boxen. När jag kom ut var han lugn men det var full fart i stallet då åringarna skulle frysmärkas. Detta blev lite för mycket för Libero. Han kunde inte slappna av.

Hade ut honom en sväng till i ridhuset. Hade sadlat och tränsat. Linade honom och hoppade sedan upp. Han var lugn och skrittade snällt på framåt. Plötsligt fick han värsta rycket och kastade sig. Han blev som ett V och var helt vansinnig. Jag höll mig krampaktigt i manen och lyckades få honom att stanna. Jag manade på igen och han gick två varv på volten innan han gjorde samma sak igen. Jag satt kvar med ett ordentligt tag i manen. Vi skrittade i ca 10 minuter till utan problem. Vi gick sedan in och då var han lugn som en filbunke igen.

Veterinären kom ut för att ge första sprutan i grundvaccinationen. Det gick bra. Även lilla C fick en spruta, botulism. Han uppförde sig som vanligt, exemplariskt. Jag håller på att försöka planera in när jag ska kastrera honom. Funderar på om jag ska göra det ganska snabbt när vi kommer upp så det är gjort innan våren och leran kommer. Kanske tar båda två då.

Det blir ett kort inlägg. Håller på att packa och försöker städa ur alla skåp i köket. Nu börjar det dra ihop sig. Jag är så trött att ögonen bara värker.

Tog ut Libero på eftermiddagen. Väl inne i hagen släppte jag inte honom direkt. Hade fast honom i linan. Vi gick runt och tittade på omgivningarna. När jag väl släppte honom så gick han runt och luktade på varenda bajshög. Det passerade lastbilar, hästtransporter, bilar och ett flertal hästar. Han blev glad men höll sig på mattan. Två gånger gick han fram till staketet och luktade på tråden. Fick då en stöt och kom på att det där med eltråd är någonting man ska hålla sig undan från.

Att köpa en femårig, inte särskilt mycket hanterad hingst var ingenting som jag ens funderade på för tre år sedan. Jag har sedan dess ändrat åsikt om att ha hingst många, många gånger. Det finns hingstar som absolut inte ska vara hingstar. De mår inte bra eller kan vara direkt farliga för människorna runt omkring dem. Om däremot en hingst klarar av att hålla huvudet på rätt ställe och om dennes ägare klarar av att hantera sin hingst så är det en helt annan femma.

Min nya kompis lär sig nya saker hela tiden. Det är otroligt vad klok han är. Jag har haft ut honom på lina i lilla ridhuset på morgonen. Var igång tidigt eftersom jag ville hinna morgonens motionspass innan alla andra vaknade till liv. Jag kände på en gång, redan när jag öppnade bildörren, att idag är en bra dag. Libero var väldigt glad och samarbetsvillig. Han hade legat ner och sovit under natten. Det är framsteg. Han är otroligt mild i boxen. Han står inte och skriker och han svarar inte till de som gnäggar. I alla fall inte när jag är inne med honom. Han har efter en tillsägelse förstått att man inte får bitas och att fötterna ska stå i halmen. De ska inte veva i luften. Han är lätt att ha och göra med. Han älskar att grooma sig och han står helt stilla dit man placerat honom när man mockar. Han är väldigt van att stå uppbunden, det märker man. Och han älskar boxen, det är verkligen hans trygghet. Att stå inne i boxen är den perfekta sysselsättningen.

Tog denna morgon på honom en serreta och gick in med honom i lilla ridhuset. Det är det närmaste ridhuset från vårt stall men jag har de andra gångerna valt att gå en längre sträcka för att kunna ge honom mer utrymme samt för att undvika alla speglar. I lilla ridhuset finns det fyra speglar i olika vinklar medan stora ridhuset bara har en stor spegel längs hela kortsidan.

När vi kom ut ur boxen förstod han att gå rakt fram dit jag styrde honom i stället för att gå runt mig i cirklar. Han förstår inte riktigt men idag var han klockren. Vi kom in i ridhuset och han fick sträcka ut på lina. Han var pigg och jobbade på. Flyttade honom mot mittvolten lite eftersom och han fick plötsligt syn på hästen i första spegeln. Hingstgnägget kom på en gång. Jag korrigerade honom och manade på. Han gjorde som han blev tillsagd. På nästa varv var hästen i spegeln där igen. Han gnäggade igen, inte lika högt denna gång. Efter några gånger vågade han slappna av och gnäggningarna avtog. Han jobbade på och försökte fokusera på sitt trots att det gnäggade för fullt ute på stallplanen.

När jag var klar så skrittade han snällt bredvid mig och jag passade på att träna lite hantering vid hand. Han förstod inte hur han skulle göra när jag öppnade dörrarna till ridhuset. Han blir väldigt till sig när han ska gå ut ur ridhuset. Jag kommenderade honom att vänta till jag öppnat och var redo. Han darrade men väntade till jag var klar. När vi kom ut gick han snällt bredvid mig. När vi kom närmare stallet gnäggade en av unghästarna till honom. Han gnäggade tillbaka, kastade sig bakåt och provade att resa sig. Jag var snabb och korrigerade honom. Gjorde det ordentligt så han skulle förstå allvaret. Han gick sedan snällt bredvid mig in i boxen.Man ska tänka både en och två gånger innan man köper en hingst och man ska veta vad man ger sig in på. Jag gillar hingstar men det betyder dock inte att det är hugget i sten att en hingst alltid ska vara hingst.

I går kom två av mina kollegor fram till mig med presenter! Jag älskar presenter. Av Helen fick jag socker i form av godis och SOCKERDRICKA så jag skulle orka hålla ångan uppe när jag packar. Linnea kom med ett kinderägg och en burk med grönt te från sin resa till Dubai. Jag drack i går av min dricka och åt min choklad och i morse tog jag en välförtjänt kopp grönt te. Det smakade ljuvligt gott. Tänk vad bra jag har det!

Foto: Anne Andersson

Foto: Anne Andersson

Foto: Anne Andersson